Oroväckande stora älgskador i Mellannorrland
Skrämmande stora älgsskador avslöjas av den betesinventering som gjorts i Mellannorrland. Men det finns även områden med små skador.
Skogsstyrelsen har i samarbete med skogsbruket genomfört älgbetesinventeringar i Mellannorrland. I stora delar ligger de färska skadorna på 6-14 procent av ungtallarna. Värst är skadorna i delar av Västjämtland med 23 procent färska skador.
– Det här är skador på en lägre nivå än när de var som värst för några år sedan. Färska skador på över tio procent är dock alldeles oacceptabla, kommenterar Göran Tjernberg, chef för SCAs skogsförvaltning i Medelpad.
När Skogsstyrelsen räknar in skador från tidigare år är upp emot hälften av tallplantorna älgbetade efter halva växttiden i älgfarlig höjd, alltså fram till dess att de unga träden växt sig högre än vad älgarna når.
undefined
De områden som inventerats den här gången är älgförvaltningsområdena Strömsund-Sollefteå, Hammerdal-Ragunda, Västjämtland och Berg i Jämtland. I Västernorrland har Älvarna (området mellan Indalsälven och Ångermanälven), samt Örnsköldsvik inventerats.
I motsats till övriga områden visar resultaten låga nivåer av färska skador i Örnsköldsvik och delar av Bergs älgförvaltningsområden. Där är 1-2 procent av ungtallarna betade, vilket är i nivå med det mål som skogsbruket och jägarorganisationerna satt. Med sådana siffror finns möjligheten att ”bara” 3 av 10 tallar har skadats innan de växer ur älgfarlig höjd. I halvtid har ungefär var femte ung tall drabbats.
– Mycket glädjande för oss med marker i Ö-viksområdet. Det är ett långsiktigt samarbete mellan jägare och markägare som ger resultat. Man ska dock komma ihåg de höga nivåer det blev i samband med snövintern 2013 och det kommer fler sådana vintrar, säger Anders Åström vid Holmen Skog i Örnsköldsvik.
undefined
Ett tecken på älgstammens storlek i relation till födotillgången är hur mycket det finns av populär älgmat som rönn, asp och sälg i lämplig höjd. I de inventerade områdena saknas dessa träd eller också är de hårt betade på 80-95 procent av arealen.
– Att rönn, asp och sälg är så hårt betade visar att älgstammen är stor i relation till födotillgången. Betesinventeringarna är värdefulla underlag i dialogen med jägarna om hur vi når en frisk och produktiv älgstam samtidigt som ungskogarna kan bli värdefulla timmerträd, säger Gunnar Heibring, ordförande för Norrskog.