Orosmoln för landsbygdens näringar

Jag fick berättat för mig om ett tvätteri i en mellansvensk stad. Direkt efter valet kom stans moderater in för att lämna sina kampanjkläder till tvätt. "Det är väl ingen brådska, ni behöver väl inte dem förrän om fyra år?" sa tvätteriets anställde. "Jodå", blev svaret, "till våren behöver vi dem igen..."

Sant eller ej, men valresultatet förebådade en skakig resa. Nu kom de förväntningarna på skam, med mellandagarnas

Å andra sidan innebär överenskommelsen att vi slipper ett extraval som av allt att döma inte skulle förändra styrkeförhållandena i riksdagen. Ordning och reda och spelregler som kan överblickas flera år framåt i tiden är väl vad landets näringsliv - inte minst landsbygdens företagare - behöver.

Men för landsbygdens näringar finns några orosmoln. Regeringen har aviserat att man vill införa skatten på handelsgödsel 2016. Den kan bli en av de nya skatter som minoritetsregeringen, med stöd av vänstern, kan lotsa igenom riksdagen i en kommande budget.

En annan är den tänkta vägslitageavgiften, eller kilometerskatten, på tunga transporter. Den lär slå hårdast på landsbygdens transporter, inte minst skogsnäringen, i vårt vidsträckta land. Enligt beräkningar från Skogforsk skulle biobränslena från skogen belastas med ökade kostnader på 28 miljoner kronor.

Ökade transportkostnader hotar att slå undan benen för skogsbränslena. Det handlar om priskänsliga produkter, höjs priset väljer köparna andra bränslen.

Riksdagen har dock ett ord med i laget. Till våren kommer motioner om skatt på handelsgödsel och kilometerskatten att behandlas. När det gäller gödselskatten kan frågan avgöras av ett velande folkparti. Men bakom ett nej till kilometerskatten finns en klar majoritet i riksdagen.

Skulle regeringen vara beredd att köra över en uttalad vilja hos en majoritet i riksdagen, som ju är landets högsta beslutande organ? Det vore i så fall förvånansvärt. Men några garantier finns förstås inte.