Vad behövs för att vi ska lyckas? Centralt är att vi lyckas öka den tillämpade forskning som är nödvändig för att vi ska fortsätta att vara välkomna till bords med svensk mat.
Historiskt har forskning varit viktig för effektiviteten i det svenska jordbruket. Spannmålsproduktionen har ökat i genomsnittlig avkastning från 2 500 kilo på 1960-talet till nuvarande 5 000 kilo per hektar. Svenska kor är de mest högavkastande i världen och också de friskaste. Dessa framsteg bygger på forskning utifrån svenska förhållanden.
Svenska livsmedel måste stärka sin konkurrenskraft. Det ska ske genom ökad kvalitet och breddat sortiment. Kvalitet i meningen hälsosam, god och säker mat producerad med omsorg om djur och miljö. Utbudet ska vara brett med både traditionella och innovativa livsmedel. Då kan vi även i framtiden ha lantbrukare i världsklass.
Att jordbruk är baserat på kunskap är inget nytt, men komplexiteten och utmaningarna har blivit mer omfattande. Att öka livsmedelsproduktionen med minskad miljöpåverkan i allt mer ovissa klimatförhållanden och i kamp om mark och insatsvaror innebär svåra avvägningar. Vi måste kunna garantera kontinuitet i forskningen genom långsiktig finansiering. Samtidigt måste det finnas medel för forskning som är användbar på kort sikt och bidrar till konkurrenskraft här och nu.
Regeringens beslut om minskade forskningsinsatser till jordbruket är därför mycket oroande. Regeringen borde istället lägga större vikt vid forskning som främjar hållbar tillväxt i matproduktionen och vid forskningsbaserad innovation inom livsmedelsindustrin för att främja konkurrenskraft och bidra till att utveckla svenska jordbruksprodukter.
Vi vill skapa ett långsiktigt mål för att ersätta den oljebaserade ekonomin med en grön, hållbar – den så kallade bioekonomin. Jordbruksforskning är en unik kompetens inom biologisk produktion. Förvaltning av våra naturresurser måste ges en central plats i en ny forskningssatsning. Dessutom är det naturligt att många andra discipliner och finansieringskällor utanför det traditionella jordbruket kan se programmet som intressant och inse att genom att investera i forskning i den nya bioekonomin, kommer man på rätt kurs för lönsamhet och inflytande på marknaden. På vägen byggs broar över ämnesgränserna vilket resulterar i smartare, forskningsbaserade lösningar. Svensk livsmedelsproduktion är inte för amatörer.
undefined
undefined