Oro för höjt fraktavdrag i Mellanskog: "Vem ska våga gallra i inlandet?"

Höjda fraktavdrag på massved väckte diskussion på Mellanskogs föreningsstämma på tisdagen. Lättillgänglig skog är generellt mer värd än svårtillgänglig, blev styrelsens svar.

Magnus Wästfelt, Härjedalens skogsbruksområde.
Magnus Wästfelt, Härjedalens skogsbruksområde. FOTO: MATS OSTELIUS

Stämman hölls i vanlig ordning på Norrlands Nation i Uppsala och 97 av 100 fullmäktigedelegater var närvarande.

Förutom den ständiga näringspolitiska diskussionen om skogsägarnas ägande- och brukanderätt var det enbart en motion, om fraktavdrag på massaved, som skapade diskussion under stämmoförhandlingarna.

”Slopa eller halvera”

Motionärerna från Härjedalens skogsbruksområde ville slopa, eller åtminstone halvera, fraktavdraget som från och med den 31 mars i år höjdes till maximalt 50 kronor per kubikmeter. Samtidigt höjdes dock priset på barrmassaved till 300 kronor per kubikmeter.

– Det funkar nu, men vad händer om massavedspriset kryper ner till 230 kronor igen? Vem ska våga gallra då, det blir ett negativt netto. Själva tanken med en förening är väl att medlemmarnas skog ska värderas lika, sa Magnus Wästfelt, delegat från Härjedalens skogsbruksområde.

Ekonomisk realitet

Styrelseledamoten Lennart Sundén försvarade fraktavdraget.

– Att virke är mer värt nära industrin är en ekonomisk realitet som måste avspegla sig på något sätt. Marknadskrafterna och föreningens konkurrenskraft kräver en differentiering. Trenden är nog att skillnaderna kommer att bli ännu större, det är så vi i styrelsen har resonerat, sa Lennart Sundén.

Stämman gick på styrelsens linje och avslog motionen.

Ljus bild

Stämman inleddes med ett anförande av Mellanskogs ordförande, Karin Peres. Hon tecknade en ny, ljusare bild av en skogsägareförening som haft tunga år från 90-talet och framåt. Insatskapitalet är äntligen återställt och föreningen delar nu ut drygt fem miljoner kronor till medlemmarna i ränta.

– Nu är vi en välskött, driftig och morsk skogsägareförening med en stabil ekonomi och en stabil grund att utgå ifrån, sa hon.

Ränta på insatskapitalet betalas alltså ut, något som inte är självklart, enligt Per-Olof Uhrus, Gästriklands skogsbruksområde, som tog till orda i frågan.

– Det finns medlemmar som har insatskapital i Mellanskog men som sällan eller aldrig levererat virke till föreningen. Det finns andra medlemmar som tycker att en efterlikvid på levererat virke skulle vara mer rättvist och en käftsmäll på dem som inte leverat, sa han.

Snygg gest

Styrelseledamoten Mikael Lönn svarade att räntan är tänkt som en snygg gest till alla som haft kvar sitt kapital i Mellanskog under de svåra åren.

– Till kommande år ska vi fundera på andra möjligheter, efterlikvid kan vara ett annat spår, sa Mikael Lönn.

På stämman var Hannele Arvonen, VD på delägda träindustrikoncernen Setra, gästtalare liksom Peter Normark, VD på LRF-ägda konsultföretaget Macklean.

Arvonen beskrev Setras resa från skakigt sågverksföretag för några år sedan till dagens välmående träindustrikoncern med stora investeringsplaner. Normark, som har forskat på kooperativa företag, skissade på framtiden för kooperativt företagande.

– Den är ljus, allmänheten har stort förtroende för kooperativa företag, sa han bland annat.

Pristagare

Britt Marie Nordquist, Ekshärad, och Lars-Erik Bohlin, Älvdalen tilldelades Mellanskogs utmärkelse Guldnålen. Träkronan, Mellanskogs pris till en aktör som främjar skogsägandet och skogsnäringen, tilldelades Linnéuniversitet i Växjö. Priset togs emot av Jimmy Johansson, docent i virkeslära.

LÄS OCKSÅ:

Vädret drog ned Mellanskogs resultat