– Tjuvjakt och förföljelse är ett mycket aktuellt och växande hot mot kungsörnen i Sverige. Samtidigt lägger Naturvårdsverket ner det åtgärdsprogram som tagits fram om samarbete mellan myndigheter. I stället ska man ta fram en förvaltningsplan för kungsörn. Risken är att ytterligare tid går och inga resurser avsätts för att gör något åt problemet, säger Thomas Birkö, ordförande för föreningen Kungsörn Sverige.
Riksdagen har beslutat att det ska finnas minst 600 lyckade häckningar av kungsörn i Sverige varje år för att säkerställa arten.
– I fjol, som var det bästa året hittills, lyckades 234 par i landet få fram ungar. I år blev det betydligt sämre. Vi är alltså långt ifrån riksdagens mål, samtidigt som tjuvjakten ökar. Det är oroväckande och bör få politikerna att agera, säger Thomas Birkö.
Enligt en nyligen publicerad rapport från Världsnaturfonden stod tjuvjakt för sex procent av dödligheten hos kungsörnar mellan åren 1993 och 2011. Detta gäller de döda örnar som inkommit till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. Men mörkertalet är stort eftersom troligen ett mindre antal av de tjuvskjutna örnarna skickas in.
Den vanligaste dödsorsaken för kungsörn, och även andra rovdjur, är att det körs på av tåget när de äter på kadaver som lämnats vid spåret.
– Det krävs mer resurser för att snabbt avlägsna tågdödade djur vid spåren. Ökad samordning mellan polis, länsstyrelser, trafikverket, banverket behövs också för bättre bevakning och minskad risk för jaktbrott. Vindkraftsutbyggnaden är också ett växande hot eftersom örnar dras till samma berg och vindområden som exploatörerna, säger Thomas Birkö.
Årets larmsiffror, där minst sju av ett 20-tal döda kungsörnar skjutits, spär på oron. Enligt föreningen finns det flera förklaringar till att kungsörnar, och andra rovdjur, utsätts för ökad illegal jakt och förföljelse. Dels kan kungsörnens närvaro oroa tamdjursnäringar, jaktintressen och även på senare år vindkraftsintressen. Dels kan kungsörnen vara en handelsvara i den illegala handeln med hotade växter och djur.