Den senaste tiden har journalister, debattörer och opinionsbildare framfört att dagens skogsbruk, med trakthyggesbruk som dominerande avverkningsmetod, hotar både biologisk mångfald och möjligheter till ett värdefullt friluftsliv i skogen. Vi anser att kritiken är onyanserad och känner inte igen oss i den dystra bild som målas upp.
Som vi ser det är stora delar av skogslandskapet på väg att förändras i positiv riktning. Kombinationen av statens formella skogsskydd och skogsägarnas frivilliga avsättningar har aldrig varit större. Även mängden naturvårdsskogar som sköts för att öka naturvärdena har ökat markant. Dessutom får de träd och trädgrupper som lämnas vid avverkning ett allt högre naturvärde. Hur kan då bilden av skogens utveckling skilja så mycket?
undefined
Det skogsbruk som var gängse från mitten av förra seklet och en bit in på 1980-talet var inte hållbart. Konsekvenserna av det lever vi med idag, med ensartade produktionsskogar med låga naturvärden. Men poängen är att dessa skogar - planterade utifrån gårdagens lagstiftning - nu ger plats åt sådana med betydligt högre naturvärden.
Sveaskog använder 20 procent, eller 630 000 hektar, av våra produktiva skogar till naturvård. Naturhänsyn sker inte bara i avsatta skogar utan även i brukad skog. När vi avverkar skog lämnar vi i snitt 36 träd per hektar. Träden vi lämnar skapar en mer varierad skog och ger förutsättningar för ökad biologisk mångfald.
undefined
Slutsatsen är att de produktionsskogar vi skapar idag - som i framtiden ger förnybar skogsråvara till samhället - kommer att rymma väsentligt högre naturvärden i form av gamla träd och döda träd. Det är goda nyheter för den biologiska mångfalden.
undefined
undefined
undefined