Mjölkkorna är mer produktiva än någonsin men mjölken finns i överflöd vilket sänkt avräkningspriserna.
Det kostar också att sköta om mjölkkorna. Åtminstone när svenska regler ska gälla.
2015 inleddes med fallande priser på den globala mjölkmarknaden. En rapport från LRF Konsult visade att 800 av Sveriges modernaste mjölkgårdar riskerade konkurs om inte villkoren förbättrades.
LRF Mjölk påpekade hela året att en mjölkbonde om dagen försvinner. Det var en överdrift men situationen var allvarlig nog.
Kristdemokraternas Magnus Oscarsson tog initiativ till Mjölkdagen i riksdagen i januari. Det var början på årets alla manifestationer, uppvaktningar och konferenser .
Som ett tecken i skyn togs EU:s mjölkkvoter bort 1 april. Nu försvann regleringen av unionens mjölkprodukter. Överskottssituationen på världsmarknaden innebar dock att den befarade ökningen av mjölkproduktionen blev mycket modest.
undefined
Medan den svenska kon tog glädjeskutt över att släppas ut i gröngräset och tusentals fans i alla åldrar följde kosläpp över hela landet samlade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hela branschen till rådslag i maj.
Resultatet blev de berömda 87 punkterna som mest innehöll vackra ord. Ett av få konkreta löften var 500 miljoner kronor i kreditgarantier från regeringen.
Det löftet maldes sakta ned under sommaren. Bankerna ville inte hjälpa till, idén ifrågasattes på rent ekonomiska grunder: behövde verkligen gårdar med stora lån och ekonomiska problem ytterligare lån?
Till slut, framåt hösten, spolades hela förslaget. Och kvar av de 87 punkterna var mest luft.
Och ute på ängarna och i lösdriftsstallen strövade mjölkkorna omkring. Lyckligt ovetande om att de var huvudpersoner i ett pågående drama.
undefined
Sveriges Mjölkföretagare diskuterade alternativa sätt att få ut mer pengar för mjölken. Lösningen blev den Glade Bonden, en producentförening där mjölkbönderna säljer mjölken direkt till handeln och därmed rundar mejerierna. Förhandlingar inleddes med de större svenska livsmedelskedjorna.
Sedan har det varit tyst. De drygt 100 medlemmarna som betalat 40 000 kronor var har inte fått någon utväxling av den idén.
Samtidigt har mjölkkrisen varit internationell. Bönderna i EU krävde åtgärder och i början av hösten togs beslut om extra stöd. Regeringen fyllde på med svenska skattepengar.
Ica införde den så kallade mjölkkronan i samarbete med LRF (och konsumenterna), Axfood hakade på och även Martin & Servera bidrog till några extra ören för mjölkbönderna.
Bondedemonstrationer i Bryssel ackompanjerades med manifestationer på hemmaplan. Arla stod i skottgluggen för låga priser och felaktiga prismodeller.
undefined
Arlas styrelseordförande Åke Hantoft blev var mans niding och Stefan Gård, ordförande i Sveriges Mjölkföretagare, förklarade med allt mer pressad röst hur illa ställt det var för Sveriges mjölkbönder.
Under tiden stod landets mjölkkor och idisslade i lugn och ro.
167 000 skrev på en namninsamling för den svenska mjölken. Namnunderskrifterna lämnades över till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) vid en manifestation på Mynttorget samma dag som regeringen lämnade över budgeten till riksdagen.
100 miljoner kronor i sänkt dieselskatt var en av få punkter som direkt berörde landets lantbrukare i den budgeten.
EU:s krisstöd tillsammans med lika mycket från regeringen gav drygt 150 miljoner till svenska mjölkproducenter. En del betalades ut i år resten i vår. För en gård med 100 mjölkkor ska stödet ge 45 000 kronor. Alltid något, sa den som höll på att drunkna.
undefined
Mitt i detta inferno av låga avräkningspriser och mjölkdemonstrationer blev kon anklagad för att vara en miljöbov. Kor (och alla sorters idisslare) släpper ut växthusgaser. Det må se fridfullt ut i ladugården eller på fälten men fisar och rap bidrar i betydande utsträckning till världens utsläpp av växthusgaser.
"Kofisar värre än bilavgaser" var en rubrik.
Mjölkkons försvarare red ut till försvar. Kons trovärdighet och heder var i fara. För mjölkindustrin finns ingen tyngre och viktigare symbol än den betande mjölkkon på den gröna ängen. Den bilden får inte svärtas ner.
"Korna ingår i kolkretsloppet och bidrar således inte alls till att öka växthuseffekten", påpekade försvararna.
undefined
Och medan denna debatt pågick anföll Oatly från flanken. Havredrycksföretaget gick ut i en offensiv marknadsföring
”No milk, No badness” och ”like milk but made for humans” var några av de formuleringar som Oatly använde i reklamen.
Svensk Mjölk stämde Oatly inför Marknadsdomstolen och vann strax innan året var slut.
Oatly förbjöds att använda formuleringar som hävdar att mjölk är dåligt för människor eller att påstå att havreprodukter är mer hälsosamt än mjölk.
undefined
En suck av lättnad från mjölkkon och de som finns runtomkring men alla allvarliga problem kvarstår när vi går in i det nya året.
Avräkningspriserna ligger kvar på låg nivå. Experter talar om att priset ska börja stiga under 2016. Mjölkkronan, pengar från EU och svenska regeringen lättar på bördan men allvarsminerna är fortfarande framme.
Landets mjölkkossor blir kanske inte färre men de kommer att finnas på allt större gårdar och endast i vissa delar av landet. Den idylliska tillvaron i Bregottfabriken är kanske snart ett minne blott.