"Om jag satt där skulle jag fria"

Under förmiddagen hölls vittnesförhör i Nyköpings tingsrätt med den åtalade kobondens fru och son, samt vittnen som sett aktiviteter vid gården kvällarna före den påstådda stölden ägde rum.

Därefter sammanfattade åklagare och försvar vad de anser att den fyra dagar långa rättegången har visat.

Chefsåklagare Robert Eriksson menar att det rör sig om ett försök till grovt bedrägeri, alternativt förberedelse till detsamma. Motivet ska antingen ha varit att få ut försäkringspengar eller att dölja att djurantalet inte stämde med CDB-registret. För detta yrkade åklagaren på fängelse eller villkorlig dom med dagsböter.

– Jag tycker att straffvärdet överstiger ett års fängelse, men jag har förståelse för om ni kommer fram till villkorlig dom, sa han till rätten.

I sin slutplädering började Robert Eriksson med att avfärda försvarets invändningar mot förundersökningen som han själv bedömde som ”skapligt genomförd”. Han gick sedan över till att motivera varför någon stöld av 69 kor aldrig har ägt rum.

Robert Eriksson uppehöll sig något vid hur många djur som fanns på gården den 18 december 2012 och menade att knappast någon, inte ens lantbrukaren, vet svaret.

Desto större vikt fäste åklagaren vid uppgifterna från de snöröjare som passerade gården i Södermanland den aktuella natten.

– Det här åtalet skulle aldrig ha väckts om det inte snöade den här natten, menade Robert Eriksson och redogjorde för snöröjarnas framfart och iakttagelser som han menar ger en begränsad tid för när en stöld skulle ha kunna ägt rum.

– Jag kan inte se annat än att vi är nere på en timme. Det går inte att genomföra den här stölden. Därtill ska tilläggas att ingen har sett något som tyder på en stöld.

När den åtalade lantbrukarens försvarare, Leif Gustafson, tog över sköt han till stora delar in sig på bristerna i förundersökningen och principen om att hellre fria än fälla. Leif Gustafson menade att förutfattade meningar gjort att alternativa förklaringar inte utretts ordentligt.

– Det gör att vi inte behöver räkna kossor, titta på lastningstider eller jämföra däckspår. Har man inte utrett en alternativ förklaring kommer man inte så långt som till bevisvärdering, sa advokaten.

Han menade också att det saknas motiv för lantbrukaren att ljuga om de saknade korna. Enligt advokatens ko-matematik stämde antalet djur på gården med CDB-registret och ekonomin på gården hävdar han var god.

– Om det är möjligt att en stöld ägt rum – låt vara med låg sannolikhet – och det inte finns något motiv, då ökar ju sannolikheten för att stölden kan vara den enda förklaringen, sa Leif Gustafson och gick igenom varför en stöld var teoretiskt möjlig.

Liksom tidigare rättegångsdagar satt kriminologiprofessorn Leif GW Persson med i rättssalen. Han lutar åt en friande dom.

– Om jag satt där skulle jag fria. Man kan inte lasta NN för att folk inte gör sitt jobb, sa han när förhandlingen var slut.

Domen i målet meddelas den 19 maj.