Tjuvjakt ses som civil olydnad
Olaglig rovdjursjakt kan ses som en form av civil olydnad, en effekt av demokratiunderskott i förhållandet mellan myndigheter och jägare. Det menar Erica von Essen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
– Att se en jakt som bedrivs enligt mottot "skjut, gräv och tig" i svensk glesbygd som en form av civil olydnad kan låta provocerande för en del. Men när jag har granskat samspelet mellan svenska myndigheter och jägare blev det tydligt att den illegala rovdjursjakten är en politiskt motiverad markering, säger Erica von Essen, doktorand vid enheten för miljökommunikation, SLU, och tilläger:
– Budskapet är att jägarna har berövats sina medborgerliga rättigheter i den lagstiftande processen.
Jägarkåren utestängd
Erica von Essen har granskat samspelet mellan jägare och svenska myndigheter. I dag, fredag, försvarar hon sin doktorsavhandling som visar kopplingar mellan olaglig rovdjursjakt och det faktum att jägarkåren till stor del stängts ute från beslutsprocessen bakom rovdjursförvaltningen.
– Jägarna är formellt sett representerade men systemet upplevs för snävt och trögt. Man kan tekniskt sett göra sig hörd men rent praktiskt så fungerat det inte. Jägarna saknar tid och det utnyttjas av naturvårdsföreningar som fördröjer processer gällande till exempel skyddsjakt, säger hon.
Enligt Erica von Essen finns det en legitimitetskris i samhället och i viltförvaltningen.
– Bristen på inflytande har radikaliserat en del jägare, säger hon.
"Blockerat diskussionsklimat"
Avhandlingen visar att behovet för förändrade förutsättningar i viltförvaltningen är stort och att jägare och naturskyddsintressenter måste hitta nya forum att mötas i.
– Från mina djupintervjuer framgår det att jägare som tar lagen i egna händer ofta gör det då de upplevt ett blockerat diskussionsklimat. Jägare och naturskyddsföreningar möts i dag i forum där de ikläds fördefinierade roller. Man måste hitta vägar för att mötas som medborgare, säger hon.