Ökad könssortering pekas ut som orsak till minskningen

Antalet nyfödda tjurkalvar i de svenska mjölkstallarna rasar i antal.

Antalet tjurkalvar hos mjölkraserna har alltid varit något fler än kvigkalvarna, ungefär 51 procent av de kalvar som föds under ett år. År 2008 innebar den skillnaden att det föddes 5 659 fler tjurkalvar än kvigkalvar bland de fyra största mjölkraserna.

Men i år är den skillnaden i princip utplånad. I början av december förra året hade det bara fötts 52 fler tjurkalvar av mjölkras, än kvigor. Det visar siffror som Jordbruksverket har tagit fram för Land Lantbruks räkning.

Utvecklingen har gått olika fort för olika raser. För jersey var kvigkalvarna fler redan för fem år sedan och övertaget ökar stadigt. Holstein-kvigorna blev fler än tjurarna redan förra året medan det fortfarande föds fler SRB-tjurar än kvigor.

Anledningen är förmodligen den ökade användningen av könssorterad sperma i mjölkbesättningarna.

– De är ju inte så intresserade av tjurkalvar. Och håller man på att utöka, som många gör, är det en ytterligare anledning till att man vill ha kvigkalvar, säger Agneta Schultzberg, chef för djurvälfärd på före detta Svensk mjölk, vars verksamhet nu ingår i Växa.

Hos Viking genetics tog försäljningen av könssorterad sperma ordentlig fart för ungefär två år sedan, samtidigt som skillnaden i antalet födda tjur- och kvigkalvar började minska på allvar.

2011 sålde företaget 16647 doser könssorterad sperma vilket bör ha gett drygt 6800 kvigkalvar. Det vill säga omkring 3400 fler kvigkalvar än från icke könssorterad semin. Försäljningen för 2012 uppskattas ha landat på ungefär samma nivå.

– Det är klart att vi ser att det skjuter könskvoterna åt sidan, säger Hans Stålhammar som tror att försäljningen av könssorterat kommer att ta ny fart i år då Viking genetics sänker priserna till Växa med cirka 30%.

Med en ökad användning av könssorterat i mjökstallarna tror Hans Stålhammar att nya möjligheter öppnar sig för den svenska köttproduktionen.

– Vad man kan göra är att i större utsträckning planera vilka djur man vill rekrytera efter. Det öppnar upp för en större använding av köttrassperma på övriga djur. Så vi kan uppnå bättre slaktkroppar på grund av det här.

I dagsläget ser Agneta Schultzberg inga problem med att kvigkalvarna blir mer dominanta i mjölkstallarna.

– Så länge man har behov av fler kvigor är det väl bara positivt. Könssorterat är ju dyrare och ger ett något sämre dräktighetsresultat. Så jag kan inte tänka mig att man styr mot det om man inte är i behov av de där kvigorna.