Ogallrat och gödslat ger turboproduktion
Skogsgödsling i ogallrade bestånd är den bästa kombinationen för den som vill få hög tillväxt - och det utan något större kvalitetstapp.
Tidigare har skogsforskarna på SLU tagit död på myten att om man gallrar så får man extra stor tillväxt på de träd - huvudstammar - som lämnas kvar för senare avverkning.
Dagens nya sanning är att samma huvudstammar får lika bra utveckling även om de har många stammar omkring sig i täta bestånd. Kvaliteten blir dessutom lika bra och skogsägaren får fortsatt tillväxt på övriga stammar, samt en större andel biomassa.
Nya rön visar att den absolut bästa nyttan med en skogsgödsling ger en modell där bestånden får stå och växa ogallrade.
– Det här stämmer inte med bilden vi haft men det är så: Högst tillväxtrespons får vi i ogallrade bestånd, säger professor Urban Nilsson, SLU i Alnarp.
undefined
– Nej, det finns flera skäl att gallra. Däremot ska skogsägarna inte tro på den virkesköpare som kommer och säger att det finns ett gallringsbehov i hans skog. Tvärtom så sänker varje ingrepp tillväxten i ett bestånd, säger Urban Nilsson.
undefined
– Av ekonomiska skäl. Gallringen ger trots allt ofta ett bra netto och behöver skogsägaren inkomsten i dag så är det rätt. Dessutom behöver industrin massaveden och skogsmaskinerna måste rulla.
undefined
– Ja, så är det.
Urban Nilsson menar att både röjningar och gallringar kan göras betydligt senare än i dagens skötselmallar. Han varnar dock för att lämna bestånd med många klena stammar till hård prövning av väder och vind, samt till självgallring som snabbt sänker lönsamheten.
– Gallrade bestånd ger på sikt mer stabila och lättskötta skogar som är trevligare och med mer bär.
Gallringsrönen presenterade Urban Nilsson under en gödseldag i Umeå där han bland annat pratade om BAG, behovsanpassad gödsling av ungskogar. Det handlar om en intensiv modell för ökad skogsproduktion .
Försök visar också att allra störst produktion i norra Sverige får man i gödslade contortabestånd som inte gallras. Det kan handla om 3-4 kubikmeter extra i tillväxt per hektar jämfört med gallrade bestånd.
– Det finns en risk för ökade vindskador i gallrade bestånd upp till två år efter åtgärden. Är beståndet dessutom gödslat verkar vindkänsligheten bli ännu större. En tänkbar slutsats kan vara att inte gallra i gödslade bestånd och utnyttja den ökade produktionen med en kortare omloppstid, säger Urban Nilsson.