I stämmodebatten höjdes röster för att LRF måste peka ut slutmålet; en avskaffad lagstiftning. Förbundsstyrelsen vill å andra sidan gå mer varligt och pragmatiskt fram. Det finns ingen politisk majoritet - vare sig i riksdag eller i regering - för att avskaffa beteskravet. Därför förhandlar man med jordbruksverket om lättnader i föreskrifterna, vilka verket råder över. Och, hävdade Palle Borgström, styrelsen, om LRF hårt driver ett skrotat beteskrav skulle förhandlingarna störas.
LRF-stämman landade till slut i en något urvattnad kompromiss, att LRF ska arbeta för att förändra lagstiftningen så att den inte begränsar konkurrenssituationen.
Riksdagsdebatten på fredagen var en tydlig illustration till att den politiska viljan saknas. Kristdemokraten Magnus Oscarsson driver visserligen med friskt mod ett avskaffat beteskrav för mjölkkor i lösdrift, han har också lyckats få sitt parti med sig.
– Vi siktar mot himmelen så kanske vi når trädtopparna, kommenterar Magnus Oscarsson själv saken.
I övrigt är motståndet tämligen kompakt. Det ska mycket till för att övertyga s, mp, v och även fp om att beteskravet borde bort.
Vad tycker då huvudpersonerna, korna själva? SLU-forskaren Eva Spörndly har under tre somrar studerat mjölkkor på bete. Det visar sig att korna var som mest pigga på att gå ut i början av säsongen. Framåt sensommaren var de mindre intresserade av att beta.
Detta talar för ett uppluckrat beteskrav, där den lagstadgade tiden för bete görs kortare. Ett annat skäl är att beteskravet påverkar mjölkgårdars lönsamhet negativt, vilket en rapport från jordbruksverket har visat.
Det borde vara dags att sluta misstro bönderna, och att lita på att de vill ha välmående djur. Vi kan förstås fortsätta med världens striktaste djurskyddslag - som reglerar livet för ett stadigt minskande antal djur. Det är knappast något att yvas över.