Nya tag för KC Ranch
För fyra år sedan fick KC ranch stor uppmärksamhet när man stred mot Djurskyddsmyndighetens krav på ligghallar på Revingehed. Nu är gården med i det nya kontrollprogrammet för utedrift och har nya paragrafer att hålla sig till.
undefined
– Inspektörerna fotograferade träd istället för titta på djurens välbefinnande, säger Kerstin Dahlgren och berättar om myndighetens förslag att plantera ett hektar tät granskog per djur, för en besättning på 1670 nötkreatur.
– Lagstiftningen är fixerad vid att skydda djuren mot dåligt väder, ett skydd de inte alls behöver. Jag tycker inte om tumstocksföreskrifterna som Sverige har. Man struntar i om djuren mår bra och låser sig vid en lösning, säger Kerstin.
KC Ranch vann slutligen över Djurskyddsmyndigheten i både läns- och kammarrätt. Nu ingår de i Sveriges Nötköttsproducenters nya kontrollprogram och slipper söka dispens.
Men djurskyddslagen går före KRAVs regler.
– Jag hade enorma samvetskval när vi avlusade friska kor med intakt päls i oktober och november, säger Kerstin som tillsammans med Carl-Axel hoppas på en ändring till nästa år.
De nya reglerna om kalvningsboxar på bete är en annan sak passar illa på Revingehed. Kerstin och Carl-Axel har löst det med en mobil kalvningsspilta i fållan med kalvande kor, där kalvningar kan assisteras vid behov.
– Lagen kom till för kor inomhus. Man ville uppnå avskildhet, lugn och hygien för den kalvande kon. Betesmarken uppfyller redan det och kon kan själv välja kalvningsplats, säger Kerstin som anser att den svenska lagstiftningen, liksom EU:s, bör lämna öppet för olika lösningar på hur målen ska uppnås.
– Problemet är ofta att de som skriver reglerna inte har någon egen praktisk erfarenhet av djurhållning. I Sverige utgår man från tumstocken – man lagstiftar till exempel om kalvningsboxar på betet, utan att ha fakta som visar att de behövs eller ens gör någon nytta.
Om ranchdrift har en framtid inom svensk köttproduktion beror på om den ska bestå av kvantitet eller kvalitet, menar Carl-Axel. Det krävs stora arealer och ger långsammare tillväxt men mervärde i form av naturvård.
– Det är inte alla som det här passar för. Olika förutsättningar kräver olika lösningar. Men regelverket vill ställa in all produktion för samma mål, säger han.
undefined
undefined