Nya steg mot att skapa rötresistenta granar
Forskare på SLU anser att rötresistens är en faktor att ta hänsyn till inom trädförädlingen. Motståndskraften mot röta påverkar inte trädens tillväxtförmåga eller vedegenskaper, hävdar de.
Forskare på SLU anser att rötresistens är en faktor att ta hänsyn till inom trädförädlingen. Motståndskraften mot röta påverkar inte trädens tillväxtförmåga eller vedegenskaper, hävdar de.
Rotröta, ett svampangrepp i veden på växande granar, beräknas kosta skogsbruket cirka 1 miljard kronor per år i förstörda virkesvärden. Förhoppningar finns att förädla fram granar med god motståndskraft mot angrepp.
Det har dock funnits farhågor att träden då skulle bli rotröteresistenta på bekostnad av trädens tillväxt och olika nyttiga vedegenskaper. Det finns dock inget skäl till dessa farhågor, hävdar en forskargrupp på SLU i en ny studie. Enligt forskarnas resultat finns inget negativt samband mellan ökad motståndskraft mot rotröta och tillväxt respektive önskvärda vedgenskaper.
"Faktum är att för en av de attraktiva vedegenskaperna, längden på fibern, hittade vi ett positivt samband med resistens, det vill säga en tendens att de resistenta träden också har längre fibrer", säger Malin Elfstrand, en av forskarna i gruppen, i en skriftlig kommentar.
Forskarna drar därför slutsatsen att det inte finns något skäl att inte redan nu inkludera rötresistens i förädlingsarbetet. Forskarna har tidigare tagit fram en genetisk markör för resistens, vilken de anser redan nu skulle kunna användas för att plocka ut resistenta individer till förädlingsarbetet.