Först och främst ska påpekas att alla som var berättigade till kompensationsstöd förra året är det i år också. Den yttre gränsen för stödet är detsamma. Men från och med i år har landet delats in i 12 områden som helt följer församlingsgränser.
Anledningen till detta är att Sverige måste följa de gemensamma bestämmelser som finns inom EU. Nu utgår man från ett sätt att beräkna medeltemperatur som speglar odlingsperiodens längd med hjälp av en metod som SMHI tagit fram.
Stor skillnad
Även gränserna för djurtäthet, antalet djurenheter per hektar grovfoder, har ändrats vilket får stor betydelse i vissa områden, främst nya område 6 och 7 samt gamla område 5a och 5b där djurtäthetskraven skärps.
– Vissa områden går från 0,65-1 djurenhet per hektar. Det betyder stor skillnad i hur mycket stöd man får, säger Ingemar Henningsson, rådgivare på HIR Skåne.
Ingemar Henningssons råd till lantbrukarna är att noga räkna på så att de uppfyller djurtätheten. Om det finns en risk att man hamnar i en lägre ersättningsnivå kan man öka djurtätheten genom att till exempel byta vallareal mot spannmål som man ensilerar till grönfoder.
Optimal gröda
– Använd den gröda som är optimal för att skapa rätt areal, säger Ingemar Henningsson.
Kompensationsstödet är ett av de viktigaste stöden för de lantbrukare som befinner sig i något av de 12 områdena.
Därför är det viktigt att hålla koll på såväl areal som djur. Med uppgifterna från CDB kan man räkna ut djurtätheten, till exempel med hjälp av Jordbruksverkets beräkningshjälp som finns på webbsidan.
Otroligt krångligt
Erfarenheterna av kompensationsstödet under den här programperioden är inte särskilt goda.
– Det var otroligt krångligt i fjol. Sent regelverk, sena instruktioner och ändringar på vägen. Det är ett stort problem att vi inte vet hur kontrollerna har gått. Att utbetalningarna av stödet dröjer gör ju inte det hela bättre, säger Ingemar Henningsson.