Land Lantbruk skrev om kosignaler för några år sedan då den holländske veterinären Joep Driessen berättade om konceptet i samband med en konferens 2009. Sedan dess har intresset för att titta på kornas kroppsspråk för att se hur de mår fått fäste bland djurägarna världen över. Även i Sverige har intresset ökat och kurser hålls runt om i landet. Land Lantbruk var med när Skånesemin bjöd in Joep Driessen för att lära ut kornas kroppsspråk till skånska mjölkföretagare.
Tanken är att man ska tjäna pengar på att se hur korna mår. Friska kor är lönsamma kor och det är inga nyheter.
Det nya handlar om att titta på hur kon beter sig hela vägen från kalv till mjölkko och att ändra så att hemmamiljön fungerar. Från att kon behöver ha tillräckligt många flyktvägar till att man har rätt rutiner kring råmjölk.
– Om man tittar på korna vet man vad man ska göra, är Joep Driessens budskap.
Konceptet har vunnit mark världen över, något Joep Driessen anser beror på ett flyttat fokus i takt med att besättningarna blivit större. Man har blivit bra på att bygga stallar och utveckla mjölkteknik. Samtidigt har man tappat bort kollen på hur djuren mår. Därför är intresset för djurvälfärd stort nu.
– Vi berättar vad man kan se och göra för att få korna att må bättre. Jag har besökt toppgårdar i hela världen och ska berätta hur vi kan tjäna mer pengar på att se korna, säger Joep Driessen.
Och det finns pengar att tjäna.
Som exempel går kursdeltagarna igenom besättningen på gården Pålstorp, sydost om Sjöbo. Per-Johan Påhlstorp driver gården ekologiskt med 250 mjölkkor.
Det samlade omdömet från kollegorna blir att besättningen är mycket välskött, ungdjuren går på halm tills de är tio månader gamla. Kalvningsboxarna är bra liksom rutinerna för råmjölk. Hygienen är bra och stallet är rymligt och ljust.
Det som kan bli bättre är om kvigorna skulle insemineras tidigare. En del kalvar har diarré och problem att växa. Rekryteringsprocenten är hög och skulle kunna minskas. Man skulle också kunna samla gårdens byggnader bättre för att arbetet ska bli effektivare.
– Kvigor med sex veckor till kalvning kan gärna gå med sinkorna, då har de redan träffats och besparas den stressen senare i livet, råder Joep Driessen.
Högre livslängd på korna, tidigare seminering av kvigorna och blanda sinkor och kvigor som har 6 veckor kvar till kalvning lyder några av kollegornas råd.
Per-Johan Påhlstorp är mycket nöjd med de rekommendationer han fått. Vissa saker kan ändras redan nu, som sänkt ålder för seminering. Kor som lever längre och en lägre rekryteringsprocent är andra förslag på åtgärder han ser som genomförbara.
– Det finns en enorm potential i om jag skulle seminera kvigorna tidigare i stället för som nu då de väger 100 kilo för mycket.
Mycket handlar om att få korna att trivas och att tjäna på det, eller som Joep Driessen sammanfattar.
– Om man lär sig att förstå kons kroppsspråk kan hon gladeligen producera dubbelt så länge.