Nya klimatets viktigaste utmaningar och möjligheter

Nyligen meddelade regeringen och miljöminister Åsa Romson att Sverige ligger bra till för att klara de energi- och klimatmål man satt upp till 2020.

Nu börjar också arbetet med att arbeta fram en nationell strategi för klimatanpassning.

För det nya klimatet är redan här.

Dags anpassa sig

– Vi ser i våra prognoser att hela världen blir varmare. Det är allvarligt och ett faktum vi måste förhålla oss till. Jag ligger inte vaken om nätterna för det här, men det är oroande om folk inte förstår att vi kommer att få det varmare och blötare och inte agerar med hänsyn till det, säger Rolf Brennerfelt, generaldirektör för SMHI.

Den nya strategin har som mål att ta vara på fördelar som klimatförändringen kan ge Sverige, men också att förebygga svårigheter som kan uppstå. Ett av de områden som ska finnas med i strategin är jordbruket, som kan ställas inför många nya situationer.

Här är de viktigaste:

• 

Perioden med snö väntas bli kortare och nederbörden tros öka. Vår och höst kan bli mildare medan somrarna kan bli torrare.

undefined

Forskarna spår också att skyfallen kan bli fler och kraftigare vilket ökar risken för översvämningar.

– Det kan bli stora problem för jordbruket om det kommer mycket nederbörd på kort tid. Blir det skyfall när spannmålen är mogen kan regnet förstöra skörden. Det blir mycket liggsäd och vattensjuka marker med dålig bärighet där man inte kommer ut med maskiner, säger Rolf Brennerfelt.

undefined

Torkan medför ökade krav på bevattning, risk för värmestress i djurbesättningar, översvämningar, växtnäringsläckage och dålig bärighet i markerna kan snart bli vardag. Det nya klimatet kan också bädda för nya typer av skadeinsekter och ogräs. Men framtiden behöver inte vara nattsvart.

– Man kan inte förutse allt som kan hända. Vi kan inte bara vara negativa och se riskerna, vi måste våga se möjligheterna också, säger Sara B Nilsson, miljörådgivare på Hushållssällskapet Halland.

Hon har medverkat i projektet Gradvis där man tagit fram rapporter och faktablad för vad som kan komma att ske med den svenska växtodlingen, djurhållningen och klimatet fram till 2040.

undefined

– Temperaturökningen gör att växtsäsongen blir längre och grödorna växer snabbare. Höstsådden kan få större betydelse och vi kan troligen få fler och större vallskördar. Vi kan odla nya grödor som majs och bönor och troligen bygga billigare djurstallar eftersom djuren kan gå ute längre, säger Sara B Nilsson.

undefined

Klimatförändringarna kommer se olika ut beroende på var i Sverige lantbrukarna är verksamma. De största temperaturförändringarna kommer troligen att ske i de norra delarna av landet. Sara B Nilsson hoppas att bönderna hjälps åt att fundera kring vad som kan ske i deras områden.

undefined

– För att framtidssäkra verksamheten måste de tänka på vilka förutsättningar och risker som finns för just deras gårdar. Klimatet kommer inte att bli som det har varit. Det blir något annat och man kan inte göra som man alltid har gjort. Man kanske kommer att behöva byta odlingsteknik, kombinera andra grödor, förändra behovet av bevattning och dränera på ett annat sätt, säger hon.

Det är främst de långsiktiga och stora investeringarna som kan behöva planeras om.

undefined

– Har man sin gård nära ett vattendrag kommer det att bli viktigt att bokstavligen ta höjd för översvämningar, säger Rolf Brennerfelt på SMHI.

– Ska man bygga nya djurstallar måste man kanske förbereda för ökad kylkapacitet, så att man kan installera fläktar för att undvika värmestress hos djuren när klimatet blir varmare. Man kanske också behöver tänka om när det gäller täckdikning, säger Sara B Nilsson.

Viktigt gardera sig

Det kommer troligen också att bli viktigare att inte satsa allt på ett kort.

– Jag tror att man måste gardera sig genom att odla olika grödor med olika skördetid. Blir det en regnig höst så måste man inte tröska allt under tre veckor utan man har flera möjligheter att få lyckade skördar, säger Sara B Nilsson.

SMHI har skapat länsindelade rapporter för klimatet som kan vara till stöd för böndernas klimatanpassningsarbete. Sara B Nilsson ser också positivt på framtiden.

– Vi har bättre odlingsförutsättningar än många andra länder i Europa. Vi har ju gott om vatten här. Vi har också kortare nätter, vilket är gynnsamt eftersom många ogräs kräver mörker för att utvecklas. Vi har också arbetat med klimatanpassning länge. Nu handlar det om att utveckla tekniken så vi får produktionen att fungera, säger hon.

undefined