Nya hästkrafter med enbart grovfoder
Det går att få unga travhästar klara för start med en foderstat enbart baserad på grovfoder. Det visar ett SLU-projekt vid travskolan Wången.
Fyra pigga travhästar trampar i jämnt tempo uppför Wångens träningsbacke. Landskapet är vintrigt, men luften tillräckligt varm för att fyra hästar ska bli rejält svettiga efter passet.
Det är bara några dagar kvar tills en av dem ska vinna sitt andra lopp, precis som det bara är några dagar kvar tills projektets praktiska del avslutas och de totalt 15 hästarna ska lämna Wången och gå tillbaka till sina ägare.
– Vi tycker definitivt att vi har visat att det är möjligt att få dem i tävlingsbart skick, säger professor Anna Jansson vid SLU, som leder unghästprojektet.
Syftet med projektet är att studera om de unga travhästarna kan tävla med en lägre träningsdos samt på en foderstat utan stärkelserikt kraftfoder. Förhoppningen är också att kunna se om hästarna blir friskare.
– Man lever ju i tanken att kraftfoder behövs för god prestationsförmåga, det sitter inrotat i alla hästmänniskor, säger Anna Jansson som också vet att kraftfodret ökar risken för sjukdomar och beteendestörningar.
Som slutmål sattes att samtliga hästar vid tre års ålder skulle ha gjort godkända premie- och kvallopp, samt att så många som möjligt skulle ha startat.
När hästarna kom till Wången som 1,5-åringar hösten 2010 ställdes de på en foderstat med hösilage och lusernpellets samt vitaminer och mineraler.
– En av farhågorna var att de skulle kunna bli tunna, men det tycker jag inte att de blev, konstaterar proffstränaren Roger Persson som har haft träningsansvaret för hästarna.
Snarare visar forskarnas mätningar att hästarna växte minst lika bra som unghästar med en konventionell foderstat.
– Det som gäller för den här typen av hästar som både växer och tränas är att det verkligen är jättenoga med ett superbra hösilage, säger Anna Jansson.
När projektet nu avslutas är det 15 förhållandevis friska hästar som lämnar Wången.
– Det man kan konstatera är att vi helt har saknat kolik, korsförlamningar och beteendestörningar, berättar Roger Persson.
Förutom en sextonde häst som fick tas bort på grund av en skada har samtliga hästar i projektet klarat av sina premie- och kvallopp. Det ska jämföras med att enbart 75 procent av travhästarna i genomsnitt tar sig förbi premieloppet.
– Det är väldigt bra siffror, det kan inte bli mycket bättre, menar Anna Jansson.
Roger Persson däremot hade även velat se bättre tävlingsresultat från de hästar som startat.
– Då måste man kanske träna mer intensivt än vi gjorde och på så vis får man också en större utslagning, säger Roger Persson.
Hans åsikt är att grovfodret står för minst 50 procent av en travhästs prestation, men är tveksam till om tävlande hästar enbart ska ha proteinrikt grovfoder.
– Vi har fått en bredd i form av många startklara hästar. Men att kunna ge svar på vilket hö som tränarna ska köpa till sina tävlingshästar – där är vi inte än, säger Roger Persson som hoppas på mer forskning.
Anna Jansson menar att det är svårt att dra några slutsatser om tävlingsresultat eftersom det inte varit studiens syfte. Forskarna på SLU har nu mängder av data att sammanställa innan de kan skriva sin slutrapport. Då kommer de bland annat att kunna dra slutsatser kring mjölksyranivåer och återhämtningsförmåga hos hästarna.