Med gåsanpassad växtodling och avledningsåkrar ska grödorna kring Hornborgasjön klara sig bättre mot den glupska grågåsen. – Jag vill att lantbrukarna ska våga tänka i nya banor, säger Per Hansson, Hushållningssällskapet Skaraborg.
I fem år har Kristian Kroon, Länsstyrelsen Västra Götaland, arbetat intensivt med att minska viltskadorna kring Hornborgasjön. Men gässen är smarta och många. Trots skrämsel och skyddsjakt blir skadorna på vissa fält stora.
Nu genomförs ett nytt projekt, där gåsanpassad växtodling blir en del av rådgivningen till bönderna.
– Upprinnelsen till det här arbetet var att jag behövde fler verktyg i verktygslådan för att hålla gässen stången. Jag behövde något mer långsiktigt, säger Kristian Kroon.
Han började fundera på om det fanns odlingsåtgärder som kunde göra åkrarna mindre inbjudande för gässen.
Tillsammans med Per Hansson bjöd han in sex lantbrukare, verksamma runt Hornborgasjön, till en referensgrupp. Deras erfarenheter ligger till grund för den rapport om gåsanpassad växtodling som Per Hansson har sammanställt.
Lantbrukarna har delat med sig av sina kunskaper och iakttagelser. Det kan vara vilka grödor som fungerar och var, vilka problemen är och när gässen kommer och ger sig av.
– Sedan har jag utifrån det filat på idéer om hur man kan undvika skador. För lantbrukarna här i området kan det ha stor påverkan på om det blir skörd eller inte, säger Per Hansson.
Lähäckar: Gässen undviker att landa där sikten är begränsad. På stora fält kan en avgränsning bestående av exempelvis perenna buskar eller ettåriga höga växter minska inflygningen av gäss.
Avledningsåker: Minskar betestrycket genom odling av en gröda som är mer attraktiv än omgivande åkermark.
Alternativa etableringsmetoder och tidpunkter för vallodling. Vid normalt vårbruk kan gässen göra stor skada på insådden.
De tre vårgrödor som grågässen föredrar är korn, ärter (vid mognad) och vårvete. En tidig etablering ger vårgrödan ett försprång. Betestrycket på hösten är lägre. Höstgrödornas stora fördel är att de har kommit så långt i sin utveckling när gässen anländer i stort antal att de inte längre är lika attraktiva.
Han ser det som en utveckling av rådgivningen där ytterligare en parameter räknas in. Förhoppningen är att mindre lockande grödor i kombination avledningsåkrar, långsiktigt ska ge en bättre odlingsekonomi.
– Det positiva är att resultatet blir bestående om gässen gör ett aktivt val att inte landa på fältet, säger Kristian Kroon.
Varje år ruggar cirka 25 000 grågäss i Hornborgasjön. När de anländer runt den 15 maj är de hungriga och under tre veckor äter de upp sig. Sedan lägger de sig i sjön och ruggar, byter fjädrar. Efter ytterligare tre veckor tar de sig upp och söker sig åter ut på fälten för att beta innan de ger sig av.
– En bra sak var att vi fick fram en tidsaxel som visar när de kommer i stora numerär och när det inte alls är några problem. Då kan man anpassa sina åtgärder efter det, säger Per Hansson.
Johan Månson, forskare vid SLU, ingår också i projektet och bidrar med kunskap om grågåsen. Förhoppningen är att modellen med gåsanpassad växtodling ska kunna spridas och användas i andra delar av landet.
– Det tror jag, men varje område måste ha sin twist på det, säger Kristian Kroon.
LÄS MER: Gäss hittades skadeskjutna på åker
