De ska beta lika många dagar som tidigare, men behöver inte vara ute under en sammanhängande period. Lantbrukaren kan då lättare ta hänsyn till vädret. De nya reglerna innebär också administrativa förenklingar för lantbrukaren. Bland annat tas kravet på journalföring bort.
Minskar administration
Palle Borgström, ordförande i LRFs Mjölkdelegation, ser de nya betesreglerna som en framgång:
– De minskar mjölk- och köttföretagens administration och gör det samtidigt enklare att anpassa betet efter djurens och gårdens förutsättningar.
Enligt Palle Borgström var de tidigare reglerna svåra att både förstå och kontrollera, vilket skapade stor osäkerhet.
God djurvälfärd
– För mjölkbonden är det avgörande att djuren mår bra – varje dag. Bete är en av många komponenter i en god djurvälfärd. Det finns ingen forskning som visar att djurvälfärden är bättre i områden med en betesperiod på 120 dagar än med 60 dagar. Därför anser vi att det är rimligt att betesreglerna är lika i hela landet, säger Palle Borgström.
Inte helt nöjd
Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, har inget emot beslutet att förenkla betesreglerna för nötkreatur. Men han är långtifrån nöjd.
– Det finns bara en väg att gå tycker jag och det är att ta bort lagkravet och släppa marknadskrafterna fria om vi ska kunna ta ut den här kostnaden. Ska vi kunna konkurrera på en världsmarknad, som vi gör med stora delar av mjölken, så måste vi eftersträva så likvärdiga villkor som möjligt, säger han och fortsätter:
– Är det nu så att konsumenten vill ha betande kor måste vi kunna ta betalt för det konceptet. I och med att bete i dag är ett lagkrav så kan vi inte det. Vi är bakbundna och kan inte ta ut kostnaden för mervärdet. Marknadskrafterna måste få styra, inte en lag.