Nya chocksiffror kring älgskador
Chocksiffrorna över färska älgskador på upp till var femte ungtall gäller i stora delar av Norrland, visar resultatet av sommarens inventeringar.
Nyligen presenterades älgbetesinventeringen, Äbin, för norra Norrland. Där är de färska skadorna chockartat stora efter senaste vintern. I dag rapporterar Skogsstyrelsen i Jämtland, Västernorrland och Gävleborg om lokalt lika stora, eller större, skador jämfört med Norr- och Västerbotten.
– En åtgärd, som skulle gynna både skog och älg, vore att tillfälligt sänka älgstammen under den nivå som är långsiktigt önskvärd och låta foderreserven växa till sig. Likaså måste andelen tall i ungskogarna öka, säger Kenneth Lindström, regionalt viltansvarig på Skogsstyrelsen.
Gävleborgs två nordligaste älgförvaltningsområden – i Ljusdals, Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner – är sedan flera år mycket hårt drabbade med cirka 20 procent färska stamskador på ungtall varje år. Bara ett område kring Strömsbruk klarar skogsbrukets långsiktiga mål på cirka 2 procent färska betesskador varje år.
Älgskadorna i norra Västernorrlands ungskogar nådde rekordhöga nivåer under den senaste vintern. Nära 18 procent av ungtallarna har färska skador. Kring Örnsköldsvik har mer än var sjätte ungtall fått en ny älgskada senaste vintern.
I norra Jämtlands ungskogar är de färska älgskadorna mycket höga. 12 procent av ungtallarna i Strömsundsområdet har färska skador. Längre västerut i de fjällnära områdena når skadenivån hela 40 procent. De få tallar som finns kvar betas hårt.
Inventeringen visar att även lövträd i alla de inventerade områdena betas hårt. Rönn, asp och sälg har därmed små möjligheter att växa upp till träd.
– Vi bedömer att hårt betestryck under flera år utarmar skogen på viltfoder. Det gör unga tall- och lövskogar mer känslig för älgbetning med ökad risk för stamskador. Älgarna tvingas gå hårdare på det vinterfoder som finns, säger Kenneth Lindström.