Ny sensor varnar för skräp i fodret

Mellan en och två procent av de nötkreatur som slaktas varje år, visar vid slakterikontrollen tecken på inre skador på grund av vassa föremål. Det motsvarar omkring 5000 djur.

I en rapport skriven förra året av Frida Dahlström, Annika Arnesson och Karin Wallin vid SLU i Skara, uppges mellan 1000 och 2000 nötkreatur om året slaktas som en direkt följd av att de fått i sig ett vasst föremål. Oftast hittas inte orsaken i samband med obduktion. Men i 21 procent av fallen i en studie var orsaken spik eller ståltråd.

undefined

Många lantbrukare upplever att aluminiumburkar som kastas längs med vägkanterna är det stora problemet när det kommer till vasst i foder. I arbetet med SLU-rapporten deltog 16 gårdar, där 87 procent av det skräp som hittades på foderborden under stallsäsongen kom från söndertrasade aluminiumburkar.

Hos de 16 gårdarna, som alla hade problem med nedskräpning från närliggande vägar, fick totalt 51 djur under ett år nödslaktas på grund av vassa föremål i kornas magar. Av dessa bedömdes 12 fall bero på nedskräpning. Andra orsaker var ombyggnation och maskinhaveri.

I rapporten räknar SLU-forskarna också på vad det kostar att ta bort ett djur. Beroende på djurets ålder och tid i laktationen uppskattas kostnaden till mellan 12 700 och 32 850 kronor per djur när faktorer som veterinärvård, produktionsbortfall och nyrekrytering tas med.

undefined

Problemet med aluminiumburkar som kastas på vallen är att de är svåra att upptäcka, inte kan skiljas ut med en magnet och att de lätt finfördelas i foderhanteringen vilket gör att mikroskopiska bitar kan hamna i fodret och skada kon hur noga djurägaren än kontrollerar ensilaget.

Nu arbetas det dock med en ny produkt som även ska kunna upptäcka aluminiumburkar, stenar, jordhögar och annat som kan hamna i fodret eller skada maskinerna. Det handlar om en sensor som monteras framför maskinen. Den skannar av marken under pågående skörd och slår larm om den hittar något ovälkommet.

– Det är inte färdigt än, men vi har hittat tekniken och vet vad vi ska använda, säger produktutvecklaren Robin Sandberg som tillsammans med studiekamraten Anders Hedberg tagit fram en prototyp under sitt examensarbete vid Högskolan i Halmstad, efter ett förslag från SLU.

undefined

Nu arbetar produktutvecklarna, SLU i Skara och Science Park i Halmstad med att undersöka marknaden för sensorn. Finns intresse även i övriga Europa ökar möjligheterna att hitta finansiärer som vill finansiera utvecklingen och testerna fram till en färdig produkt.

– Förhoppningsvis tar det inte alltför lång tid innan den kan komma ut på marknaden, säger Robin Sandberg.

undefined