I ett pressmeddelande skriver Skogsstyrelsen att man vill tydliggöra vad “som brister i den miljöhänsyn som tas vid avverkningar”. I stället för att som tidigare redovisa ett generellt sammanvägt betyg på hänsynen väljer myndigheten i år att peka på hur enskilda miljövärden hanteras. Skälet är att det tidigare sättet att redovisa, alltså hur stor andel av hyggena som inte klarar lagkraven, inte uppfyller kraven på officiell statistik. Bland annat har det funnits för stort utrymme för subjektiva bedömningar, skriver Skogsstyrelsen.
I fjol redovisade Skogsstyrelsen att drygt en tredjedel av alla kontrollerade hyggen i någon del inte uppfyllde lagens krav på hänsyn. Skogsbranschen rasade mot detta och någon sådan redovisning blir det alltså inte i år. I ett första steg redovisar Skogsstyrelsen nu hänsyn tagen till bland annat hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer och vid transporter över vattendrag.
Årets resultat av inventeringen visar att vid ungefär hälften av avverkningarna har det funnits hänsynskrävande biotoper. God hänsyn togs till 64 procent av biotoperna, vilket innebär att de inte har påverkats alls. 16 procent har däremot utsatts för stor påverkan.
När det gäller kulturmiljöer så har 56 procent inte påverkats alls, medan 9 procent har utsatts för stor påverkan.
Antalet avverkningar där transporter över vattendrag har skett har halverats från 43 till 19 procent, en positiv utveckling. För 12 procent av transporterna har påverkan varit stor.
– Resultaten visar tydligare än tidigare var miljöhänsynen brister. Genom att bättre beskriva såväl brister som utveckling i förhållande till de skogspolitiska målen kan vi bidra till konkreta förbättringar i skogen. I dag tar vi första steget, kommenterar Monika Stridsman, generaldirektör Skogsstyrelsen.
I höst kommer ytterligare resultat av inventeringen, det gäller då en utvärdering av sparad virkesvolym och naturvärdesträd, samt effekter på rödlistade arter.
Parallellt med redovisningen av inventeringen pågår arbetet inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Där deltar Skogsstyrelsen, skogsbranschen och miljörörelsen, utom Naturskyddsföreningen som hoppat av delar av samtalen. Målet med Dialogen är att ta fram ett gemensamt förslag på hur miljöhänsynen ska följas upp i framtiden. Det arbetet beräknas vara klart tidigast under nästa år.
Skogsbrukets kritik mot Skogsstyrelsens sätt att redovisa hur näringen klarar miljöhänsynen har fått effekt. Myndigheten backar och ändrar sitt sätt att redovisa inventeringarna.