– Kalibreringen ger trygghet i att volymen stämmer. Entreprenörer, virkesköpare och virkessäljare ska kunna lita på mätningen, säger Karin Ågren, en av de forskare på Skogforsk som ligger bakom den nyutvecklade kalibreringsmetoden.
I ett skördaraggregat mäts virkesvolymen genom att olika mätdon bestämmer stammens längd och diameter.
Vid flerträdshantering, som används i klena till normala gallringar, kvistas hela trädbuntar i stället för enskilda stammar. Då sätts tekniken ur spel eftersom mätdonen inte kommer åt enskilda stammar.
I stället gör aggregatet en uppskattning av stambuntens volym. Uppskattningen baseras på volymen på den först fällda stammen multiplicerat med det totala antalet stammar som samlas i bunten.
Första stammens volym kan uppskattas med ledning av ett diametermått som tas när aggregatet håller om den i samband med fällning. Diametern matchas mot skördardatorns lagrade uppgifter om vilken volym träd med den diametern i genomsnitt håller.
– Vid normal upparbetning lagras uppgifterna om volymen för enskilda stammar i skördardatorn som sedan kan appliceras på flerträdshanterade stammar, säger Karin Ågren.
Problemet är att volymen överskattas om det först fällda trädet är grövre än övriga stammar i bunten. Är det första trädet klenare underskattas volymen.
I Skogforsks studie fick fyra skördare först skatta buntvolymer för att därefter upparbeta varje stam i buntarna separat. Resultatet av den stamvisa mätningen jämfördes därefter med den skattade buntvolymen. Före kalibrering låg skördarnas buntvolym inom en felmarginal på mellan tre och 14 procent. Efter kalibrering hamnade den samlade felmarginalen på +/- 5 procent.
"För att minimera risken för eventuella större skattningsfel vid skördarmätning, anser vi att det är viktigt att en kalibreringsmetod för flerträd införs", skriver Skogforsk i en rapport om studien.