Till 2020 ska 90 procent av den svenska landsbygden ha bredbandsuppkoppling. Det är regeringens mål och för att öka takten dit har byanätsgruppen tillsats. Mellan 2012-2014 satsas också 1,1 miljarder kronor för bredband till landsbygden.
Gruppen ska ha kontakt med byalag runt om i landet som arbetar för bredbandsuppkoppling. Tanken är att de ska jobba för att stötta dem och se till att arbetet går framåt.
– Vi kommer att titta på vad som är gjort och ta till vara på kunskap som finns och titta på hur man kan underlätta för det jobb som är kvar att göra, säger Åsa Odell och påpekar att det även är viktigt att se hur det kan förvaltas i framtiden.
Hur många byalag som i dag arbetar med bredband vet hon inte. I morgon onsdag ska den nybildade gruppen ha sitt första möte och bilda sig en uppfattning om hur arbetet ska gå vidare.
Beslutet att bilda byanätsgruppen kommer från Bredbandsforum. Där ingår regeringen, myndigheter, organisationer och företag som jobbar med bredband på olika sätt.
Att få bredband på landsbygden bygger mycket på ideella krafter. Samtidigt vittnar allt fler föreningar om att det är svårt att få folk att engagera sig. Men det är inte Åsa Odell orolig för.
– Det är oerhört viktigt att bredband kommer på plats på landsbygden, lika viktigt som järnvägen en gång var. Den här kraften har rullat på under några år. Det är möjligt att ideella krafter inte orkar överallt men vi hoppas att vi kan stötta.
För byalag i landet finns pengar att söka för att få bredband till sin ort via Post- och telestyrelsen och landsbygdsprogrammet. I maj nästa år ska byanätsgruppen vara klara med sitt arbete.