Ny forskning kan omvärdera baggböleri
Är det en myt att norrländska bönder lurades av skogsbolagen att sälja sina skogar billigt i slutet på 1800-talet?
Ett nytt forskningsprojekt lett av Svenbjörn Kilander, professor i historia vid Mittuniversitetet, kan ge en ny syn på den norrländska skogsnäringens framväxt.
– Vi vill analysera industrialiseringsprocessens konsekvenser i Norrlands inland. Det innebär bland annat att vi kommer ifrågasätta berättelsen av hur det gick till när skogen fick ett värde samt kartlägga hur industrialiseringen togs emot på lokal nivå, berättar Svenbjörn Kilander.
En del av den gängse bilden är att skogsbolagen växte sig stora genom att lura bönderna att sälja sin skog till underpris, så kallat baggböleri. Men det kan finnas anledning att ifrågasätta det, anser Svenbjörn Kilander.
– Vi har gjort förstudier i Graningeverkens och SCA:s arkiv, och de visar på en helt annan verklighet än stora fula bolag som lurade korkade bönder.
– Berättelserna om baggböleri bygger på två tveksamma antaganden: Dels att bönderna var en homogen grupp, dels att de var dummare än andra, och det tror jag inte på. Som historiker är jag dessutom allmänt skeptisk till muntliga berättelser som har traderats generation efter generation.
I själva verket fanns en mycket stor spridning i böndernas ekonomiska situation, allt ifrån väldigt fattiga till välbeställda storgodsägare. Och förstudierna pekar på att det var lokala entreprenörer och framsynta bönder som först såg möjligheterna med skogsaffärer.
– Innan skiften och avverkningsrätter når bolagen så har de redan handlats i många led av bönder och entreprenörer, säger Svenbjörn Kilander.
– Historierna om baggböleri ingår i många norrlänningars självbild, och jag tycker att befolkningen i Norrlands inland är värd ett bättre öde och en historia avskalad från eventuella myter.
Projektet löper över en tre år och har beviljats 6,4 miljoner kronor i stöd från Riksbankens Jubileumsfond.