Ny bro hotar lantbrukets sjöfrakt
Planerna på en lägre bro i Göteborg kan påverka lantbruksfrakter på mer än 250 000 ton årligen till och från hamnarna i Vänern. Risken finns att ökade kostnader tvingar över transporterna till landsväg.
Göteborgs stad har bestämt sig för att ersätta den nuvarande Göta Älvbron till Hisingen. Man har valt ett alternativ som innebär att den seglingsfria höjden sänks från 18,3 till 12 meter.
Totalt sker varje år 1 700 båtpassager till eller från nio hamnar i Vänern. Av dessa står Lantmännen och Svenska Foder för ungefär 15 procent med sammanlagt 260 000–270 000 ton i form av spannmål och förnödenheter. Skogssektorn har en sammanlagd sjötransport på 586 000 ton, till största delen massaved och sågat virke.
Enligt Göran Lidström, VD för Vänerhamn, leder den låga bron i Göteborg till en 25 procent sämre framkomlighet. Bland annat kommer det inte att ske några broöppningar under sex timmar på morgonen och på eftermiddagen. Samtidigt ökar kravet på broöppningar eftersom fraktfartygen som trafikerar Vänern inte klarar höjden.
– Som det är i dag kan många av båtarna gå utan broöppning, säger Göran Lidström.
I reda pengar kostar det 40 000–50 000 kronor per dygn att ha en fraktbåt liggande på väntan. Båtar som åker upp mot Vänern passerar normalt Göteborg på morgonen för att kunna lossa eller lasta i en Vänerhamn morgonen därpå. Att rubba det tidsschemat blir kostsamt.
– Stuveriarbetarna har avtalade arbetstider som man inte ändrar hur som helst. Risken är att vi tappar ett dygn i varje riktning, säger Anders Källsson, VD för rederiet Erik Thun AB.
Innehållet i en båttransport skulle kräva 40–60 lastbilar om det fraktades på väg. Kritikerna mot Göteborgs broplaner pekar därför också på risker för miljömässiga konsekvenser. Inom Lantmännen diskuteras hur en del transporter skulle kunna styras om till ostkusten och gå genom Mälaren till Västerås.
– Det är inte bra för Vänerområdet och det är förvånande att inte fler industrier har engagerat sig i frågan, säger Thomas Ruuth, logistikchef på Lantmännen.
Domslutet som har gett klartecken för den nya Hisingsbron har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Bland de 24 parter som överklagat finns Sjöfartsverket, åtta kommuner, två rederier och Lantmännen. Domstolen börjar bereda målet i slutet av november.
– Som den första domen är skriven hade inte göteborgarna kunnat göra det bättre själva. Den tar bara upp deras synpunkter, menar Anders Källsson.