Nu ska älgarnas tillgång på mat kartläggas
Fodersituationen har i stort sett negligerats i förvaltningen av älgstammen. Men nu ska uppgifter om foderprognoser och foderareal bli viktiga underlag till beslut om älgstammens storlek.
En älgstam i balans med fodret är en av målsättningarna med den nya älgförvaltningen.
– Vi tar våra första steg mot att införa ekosystemaspekten i älgförvaltningen och det känns spännande och relevant. Vi måste börja tänka mer som agronomer. En agronom skulle i första hand undersöka om foderarealen är tillräcklig för att föda en sund älgstam. I dag letas andra anledningar än foderbrist till dålig hälsostatus hos älgarna. Tillgången till foder har en direkt inverkan på älgstammens hälsostatus och reproduktion, säger Christer Kalén, klövviltsexpert på Skogsstyrelsen.
Innan maj månad är slut ska samtliga älgförvaltningsområden i landet ha fått uppgifter om foderprognoser och foderareal från Skogsstyrelsen, uppgifter som är relevanta och viktiga för både jägare och skogsägare.
– Det vi ger älgförvaltningsområdena är relevanta uppgifter om till exempel hur stor andel ungskog som finns i området. Skottproduktionen i skogsmark är som störst 5-20 år efter avverkning. En grov tumregel är att ungskogen erbjuder fem gånger mer foder än vad annan skogsmark gör, säger Christer Kalén.
Delar av året är älgarna mer eller mindre hänvisade till ungskogen för att hitta mat. Under snörika vintrar ökar belastningen på ungskogen än mer. Med de arealuppgifter som Skogsstyrelsen levererar kan nyckeltal för betesbelastningen utnyttjas i förvaltningen. Hög belastning under delar av året leder till kraftiga betesskador på produktionsskogen.
Ett användbart nyckeltal är "Älgtäthet per 1000 ha foderproducerande ungskog". Det nyckeltalet har Skogsstyrelsen använt vid en jämförelse av fodertillgången i Kalmar och Kronobergs län. Kronobergs län har den foderproducerande ungskogsarealen fördubblats efter stormen Gudrun
– Om man i Kalmar län utgår från en älgtäthet på 10 älgar per 1 000 hektar har vi idag 132 älgar per 1 000 hektar ungskog medan det i Kronoberg är 66 älgar per 1 000 hektar ungskog. Jägarnas statistik visar på såväl högre slaktvikter som reproduktion i Kronoberg jämfört med Kalmar.
Besök i skogen rekommenderas också för att bedöma foderkvalitet och betesskador.
– Att känna till trädslagens sammansättning i ungskogen är nästa steg mot relevant kunskap eftersom älgen är en extremt kvalitetsmedveten konsument, säger Christer Kalén.