Nu jagas snytbaggen även i Norrland
Snytbaggen utmanar inte älgen som främste skadegörare i norrländska skogar, men den tar för sig mer än många skogsägare har insett. Enligt forskarna kan dock skadorna hållas nere med rätt metoder.
Vid ett seminarium i Vindeln i Västerbotten berättade forskare från Skogforsk och Lantbruksuniversitetet om läget för snytbaggen i norra Sverige.
– I södra Sverige lever skogsägarna ständigt med snytbaggeproblemet. En större inventering av hundratals hyggen i Norrland visar att problemen även finns här och det tror jag inte så många insett, sade Kristina Wallertz, forskare på SLUs försökspark i småländska Asa.
Att den lilla skalbaggen även gillar norrländska täckrotsplantor kunde de cirka 20 deltagarna själva konstatera under en baggejakt på ett hygge där SLU lagt ut provytor. Medan regnet öste ner gick deltagarna nedböjda och synade plantor som skyddats på olika sätt. Det dröjde inte länge förrän de hittade både färska stamgnag, redan döda plantor och huvudaktören själv, en snytbagge.
Med den enkla inventeringen ville forskarna visa på att snytbaggen verkligen finns och att man med hyggligt enkla medel kan göra något åt problemet.
– Här finns exempel på några olika skydd som alla fungerar ungefär lika bra. Som ni kan se fungerar även en bra utförd markberedning som skydd, säger Kristina Wallertz.
Hennes slutsats och råd till norrländska skogsägare, i riskzonen längs kusten och i inlandet upp till 200 meters höjd, är ganska enkla:
– På många håll är inte snytbaggetrycket så hårt att det krävs ett kemiskt eller mekaniskt skydd utan det räcker med hyggesvila och en bra markberedning och att man sätter plantan i mineraljorden. Snytbaggen gillar inte öppna ytor utan humuslager att gömma sig i och då kan plantan få tid att växa till så att den eventuellt kan klara ett mindre angrepp senare, förklarade Kristina Wallertz.
Utöver en bra markberedning kan skogsägaren gardera sig genom att se till att planteringen sker med plantor som kommer direkt från kylförvaring. Plantor som inte börjat växa har ett bättre försvar mot angrepp. Stora och vitala plantor ökar också motståndskraften.
Snytbaggen har det gemensamt med älgen att den gynnats av kalhyggesbruket. På bästa tänkbara tid för snytbaggen serverar skogsbruket näringsrika täckrotsplantor på lagom uppvärmda hyggen.
– Ja, så är det. Vi vet retfullt nog inte varför, men plantering under mer eller mindre täta skärmar hämmar snytbaggens angrepp. I ännu tätare skogar, som sköts med någon form av kontinuitetsskogbruk, är angreppen relativt små, så det kan också vara ett alternativ, säger Kristina Wallertz.