Naturvårdsverkets beslut är ett genombrott för markägarnas inflytande i älgförvaltningen. Det anser markägarna som överklagade länsstyrelsen i Västra Götalands älgförvaltningsplan för förvaltningsområdet Norra Skaraborg och som nu fått rätt.
Betesskadorna är stora i förvaltningsområdet Norra Skaraborg som omfattar sju kommuner, bland annat Tibro kommun där de markägare bor som har överklagat förvaltningsplanen. På senare år har avskjutningen ökat i Tibro älgskötselområde och det har fått effekt, men älgstammen är fortfarande för stor med tanke på fodertillgången. Till och med granarna betas hårt av älgar på vissa håll. Ove Emanuelsson och hans son Johan har bland annat planterat poppel och de visar på den stora skillnaden i och utanför hägnet. Tall har varit näst intill omöjligt att föryngra de senaste 10-15 åren.
– Vi planterade 5 000 tall, 5 000 gran och 5 000 lärk i ett område 2000. Där finns inte ens 50 av tallarna kvar, säger Ove Emanuelsson.
När markägarna fick besked om vad länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat i älgförvaltningsplanen blev de bestörta. I den slogs en älgstam med åtta vuxna älgar per 1 000 hektar fast. Trots att den senaste Äbin, betesskadesinventeringen visar på 11-12 procent färska skador på tall. Kalvvikterna på 60 kilo är låga och även reproduktionen i området är anmärkningsvärt låg med 0,73 kalvar per hondjur, ett kvalitetsmått som tyder på allvarlig foderbrist.
Trots att länsstyrelsen i älgförvaltningsplanen skriver att målsättningen för kalvvikterna är 70 kilo, reproduktionen 0,80 kalvar per hondjur och målet för färska betesskador max sex procent slår man fast en älgstam på åtta älgar per 1 000 hektar.
– Målsättningen bör kanske vara fem-sex älgar per tusen hektar för att komma i balans med fodertillgången och få ner skadorna, säger Lisbeth Larsson, markägare.
När markägarna hade läst förvaltningsplanen överklagade man den till Naturvårdsverket. Men Naturvårdsverket nekade att ta upp frågan eftersom det inte ansåg att markägarna hade rätt att överklaga. Dock meddelade Förvaltningsrätten i mars att Naturvårdsverket skulle behandla överklagandet.
Den 7 juli kom det glädjande beskedet. Naturvårdsverket upphäver förvaltningsplanen och länsstyrelsen får göra om jobbet.
– Signalerna från Naturvårdsverket är mycket tydliga. I beslutet slår man fast att en älgförvaltningsplan inte kan ha som målsättning att både minska älgstammen samtidigt som den ska vara oförändrad. Man skriver att älgförvaltningsplanen måste anpassas på ett sådant sätt att skadorna minskar, vilket i första hand måste ske genom ökad avskjutning, säger Ove Emanuelsson.
Markägarna hade gjort ett grundligt arbete i sin överklagan vilket gav resultat.
– Vi visade på flera tunga argument och dem har Naturvårdsverket med i sitt beslut, säger Lisbeth Larsson
Förutom att hänvisa till de stora färska skadorna, låga kalvvikter och sämre reproduktion beskriver man att de trädslag som är viktigast för älgen - rönn, asp, sälg och ek - saknas eller är hårt betade på 79 procent av ytorna, 67 procent av tallmarkerna återbeskogas med gran eller annat trädslag än tall eftersom skogsägarna har gett upp att plantera tall.
– Naturvårdsverkets beslut är principiellt viktigt för alla markägare i landet. De som känner sig överkörda i länsstyrelsernas förvaltningsplaner kan överklaga och få rätt, säger Ove Emanuelsson.
Snart är det dags för älgjakt. Länsstyrelsen ska ha en ny förvaltningsplan klar innan årets jaktsäsong vilket kan påverka årets licenstilldelning till licensområden.
– Vi förutsätter att länsstyrelsen i Västra Götaland omgående ser till att en ny älgförvaltningsplan för vårt område upprättas och att alla älgskötselområden som berörs inom området informeras om den nya älgförvaltningsplanen för kommande jaktår, säger Lisbeth Larsson.
LÄS OCKSÅ
