Nu hittar du nya älgfodermetoden på webben
En ny metod för att få fram både tillgång och kvalitet på älgfoder har tagits fram.
– Nu har vi kommit ytterligare ett steg på vägen i kartläggningen av älgfodret. Vi har haft vår inventeringsmetod Äbin med vilken vi undersöker omfattning av betesskador på träden. Det vi har saknat är kunskap om hur ungskogen är beskaffad utifrån ett foderperspektiv, helt enkelt beskrivning av ungskogen med avseende på trädslag och i vilken omfattning de förekommer, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Men nu har Skogsstyrelsen utarbetat en metod som använts bland annat i Västra Götaland tack vare ett projekt med långtidsarbetslösa, så kallat SAFT-projekt. Skogsstyrelsen tog fram instruktion, utbildningsmaterial och en fältapp för handdator. Sedan fick de projektanställda sig tilldelat provytor i ett antal ungskogar inom olika älgförvaltningsområden. I första hand skulle de mäta höjden på de fyra högsta granarna, tallarna, björkarna och övrigt löv. De skulle även titta efter älgspillning samt notera om beståndet röjts.
– I vissa älgförvaltningsområden genomfördes tidigare i år också en Äbin och via den har vi kunnat bekräfta att den nya metoden verkligen har fungerat. Inventeringarna visar faktiskt på en förbluffande likhet i resultat trots olika metoder och att man inte använt sig av samma ungskogar. Tidigare kände vi bara till ungefär hur mycket ungskog det finns. Nu har vi, tack vare projektet, mer kunskap om fodrets kvalitet vilket bland annat bestäms av sammansättningen av trädslag i ungskogen, säger Christer Kalén.
Resultaten visade att ungskogen i Västra Götaland främst består av gran och björk, trädslag som inte hör till älgens favoritföda. 35 procent av träden i ungskogen var björk, 30 procent gran, 12 procent tall och resten var övriga lövträd bland annat rönn, asp, sälg, ek.
– Hur man ska förhålla sig till dessa siffror är en fråga som behöver diskuteras vidare, säger Christer Kalén.