Nu har Ola tröttnat på översvämningarna

– Att Getinge samhälle svämmades över är på sätt och vis bra, då blir det opinion och man tvingas ta problemen på allvar. Är det bara vi bönder som drabbas är det ingen som bryr sig, säger Ola Johansson.

När regnet vräkte ner som mest förra veckan svämmades åkermark över hos ett stort antal lantbrukare längs Suseån och tog med sig båda halmbalar, ensilagebalar och annat.

– Ån steg minst två meter, kanske till och med tre, säger Ola Johansson på Tosta gård utanför Slöinge.

I år drabbades även bebyggelsen i bland annat Getinge vilket gjorde översvämningarna till en riksnyhet. Men lantbrukare längs ån har länge pekat på att åkermark regelbundet svämmas över.

– Ungefär vart tredje år har vi problem. Orsakerna, menar jag, är att ån inte sköts ordentligt. En del markägare rensar ordentligt, andra gör det inte och Halmstads kommun verkar inte göra någonting, säger Ola Johansson.

I det vattenråd som samlar intressenter längs ån har olika åtgärder diskuterats. Men väldigt lite har gjorts vilket fått till resultat att delar av ån är delvis igenvuxen.

– Sedan ån rätades ut i slutet av 50-talet har inte mycket hänt. Samtidigt har trycket på Suseån ökat.

Årets översvämning kom efter tröskningen så Ola Johansson slapp skördeförluster. Samtidigt konstaterar han att de regelbundna översvämningarna lakar ur marken och ställer till omfattande skador på marken. Orsakerna till de återkommande översvämningarna menar han är flera: bland annat mer hårdgjorda ytor som vid regn får stora mängder vatten att leta sig ner i ån. Något Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, också ser som ett problem.

– Vattnet måste ju ta vägen någonstans och med mer hårda ytor ökar problemen vid kraftiga regn, säger Erik Bern på MSB som menar att man måste planera och bygga system som klarar att ta hand om stora vattenmängder – till exempel genom att anlägga parker som tillåts svämma över.

Lantbrukaren Ola Johanssons recept är att ta gemensamma krafttag längs Suseån.

– Dels behövs dammar eller annat som kan ta emot vattnet i Getinge, dels behöver Suseån skötas bättre och muddras. De vattenkraftverk som finns nedströms måste få signaler så att de kan öppna dammluckorna i tid. Framför allt måste vi få till gemensamma lösningar.

Däremot vänder han sig emot planerna på skyddsvallar i Getinge samhälle.

– Risken finns att de bara flyttar vattenmassorna och orsakar skador längre ner mot havet.

Madeleine Svelander, kommunekolog i Halmstad kommun, säger att Suseåns vattenråd diskuterat en rad åtgärder: bland annat skyddszoner, tvåstegsdiken och våtmarker.

– Men att helt slippa översvämningar längs ån blir svårt.

Samtidigt ser hon som ett problem att översvämmad åkermark är en huvudorsak till att näringsämnen sköljs ut i havet. Minskad översvämningsrisk skulle alltså även minska miljöpåverkan.

undefined