Nu ger lantbrukets åtgärder resultat
Åtgärderna inom lantbruket för att minska läckage av kväve och fosfor har gett effekt. Det är slutsatsen i en SLU-rapport som har sammanställt mätningar av 65 vattendrag i landets jordbruksområden.
Forskarna valde ut 65 av cirka 3 600 mätstationer i vattendrag i jordbrukstäta områden, i första hand västra Skåne och Halland, men också på Gotland, runt Vänern och i Mälardalen.
De längsta mätserierna är på 20 år medan en del av materialet baserar sig på mätningar under 10 år. Siffrorna visar att utlakningen från de intensiva jordbruksområdena minskar.
– Vi var positivt överraskade av att det syntes så tydligt. Minskningen av kväveläckage är mest märkbar i Västsverige och det minskade fosforläckaget mest märkbar i Skåne, säger Jens Fölster vid SLUs institution för vatten och miljö.
Forskarna menar att minskningen går att knyta till de områden där Jordbruksverkets rådgivningsprojekt Greppa näringen har varit mest aktivt.
De åtgärder som bidragit mest till att reducera kväveläckaget är fånggrödor, vårplöjning och ökad andel vall. Minskad urlakning av fosfor kan i första hand härledas till en större andel höstsådda arealer. Som en följd beräknas jordbrukets kväveläckage till de vattendrag som rinner ut i Västerhavet under de senaste 20 åren ha minskat med minst 35 procent. Minskat läckage av fosfor märks mest i södra Östersjön.
Under 1996–2009 i det närmaste halverades kväveöverskottet från de svenska åkrarna medan läckaget av fosfor minskade med 9 procent, enligt en rapport från SCB. Fosforöverskott är svårare att åtgärda eftersom den ligger kvar längre i marken och är mer kopplad till jorderosionen.
Trots minskningen så beräknades 2009 att jordbruket stod för ungefär 45 procent av övergödningen med kväve och fosfor.
Forskarna på SLU vill nu gå vidare och studera sambandet mellan utlakningen av kväve och fosfor och det faktum att Sverige importerar allt mer av sina livsmedel.
– Om produktionen till de importerade livsmedlen leder till mer läckage innebär det ju att vi inte har vunnit något, säger Jens Fölster.
Förhoppningen är att det svenska jordbrukets miljöpåverkan ska reduceras ytterligare tack vare mer balanserad näringstillförsel, radmyllning, precisionshjälpmedel vid gödselspridning och minskad markpackning.