Nu fortsätter rättegången mot Ryftes

Här kan du följa del två i direktrapporteringen av rättegången i Ryftesmålet. Texten uppdateras löpande

Hovrätten är tillbaka från lunch och advokat Per E Samuelson redogör för hur de två anställda, tidigare dömda för miljöbrott i tingsrätten, jobbade för Yngve Andersson, VD för Ryftes. Enligt advokaten ville de inte ta order från Yngve Anderssons dotter Erika Andersson, som var på väg in i företaget, och det ledde till konflikter.

Anledningen till att Yngve Andersson inte hade upptäckt utsläppet av bekämpningsmedel i grustaget var att han inte hade haft vägarna förbi och sett vad som hade hänt där. När han såg det 2009 trodde han att det var en engångsföreteelse. Senare kommer Yngve Andersson förbi och ser en anställd som håller på att göra rent ogrässprutan vid grusstaget, säger Per E Samuelson.

Efter att miljöbrottet blev känt blev Ryftes grönsaker av med certifieringar och flera företag vägrade att sälja deras produkter. Företaget skickade ut brev till närliggande grannar om vad som hänt och skrev bland annat att företaget har högt ställda miljökrav.

Enligt advokaten ledde händelsen till ett stort massmedialt intresse med många artiklar. Advokaten visar upp en artikel från 2009 från lokala medier där åklagaren i en intervju säger att han vill att Yngve Andersson får näringsförbud och att han kommer att yrka på företagsbot.

I mitten av augusti samma år blir de två anställda av med rätten att jobba som traktorförare och sprida bekämpningsmedel.

Advokaten håller inte med om svartmålningen som åklagaren hävdar att de två tidigare anställda utsatts för. Men samtidigt blir situationen att ha de kvar som anställda i Ryftes ohållbar, säger han. En advokat inom arbetsrätt anlitas och i oktober 2009 får de sluta.

I november 2009 började Ryftes sanera mark i området där bekämpningsmedel släppts ut. Grusupptaget grävdes ut, förorenad jord fraktades bort och marken återställdes. Prover på ytgrundvattnet skulle tas under flera år för att se hur föroreningen eventuellt spridit sig. Saneringsföretagets arbete pågår än, säger Per E Samuelson.

undefined

Advokaten anser att polisen borde ha underrättat Ryftes om att det fanns en polisanmälan mot företaget och utsläpp redan i maj 2009. Inte förrän fem veckor senare fick Ryftes reda på det och advokaten menar att det försvårade saneringen av den förorenade platsen.

Sommaren 2008 var Ryftes med i ett godkänt projekt med ett bekämpningsmedel som heter Lingo. I medlet ingår kemikalier som inte är godkända i Sverige. Det är också anledningen till att icke godkända kemikalier hittats i grusupptaget, hävdar advokaten.

Advokaten Per E Samuelson, som företräder Ryftes och Yngve Andersson, säger att Yngve Andersson "har på inget sätt sett till att bekämpningssprutorna använts på felaktigt sätt förrän maj 2009. När han då fick veta så vidtog han åtgärder". Han menar att Yngve Andersson därför inte ska fällas.

Åklagaren får kommentera advokatens sakframställan. Han motsätter sig flera saker och säger att han sällan har hört så många fel i en sakframställan. Bland annat var det miljöförvaltningen och inte polisen som fick en anmälan om utsläpp i grusupptaget maj 2009.

Advokaten Staffan Fredriksson, som företräder anställd nummer ett som dömdes hårdast av tingsrätten, får berätta hur han ser på åtalet. Den anställde har aldrig förstått att ursköljningarna i grusupptaget skulle kunna leda till något miljöbrott. Han har även gjort det på order av Yngve Andersson, säger advokaten.

Yngve Andersson var den som bestämde och anställd nummer ett har aldrig uppfattat att det skulle ha funnits några mellanchefer på företaget. Han ska heller aldrig ha utfört någon besprutning utan instruktioner från Yngve Andersson. Däremot om han såg ogräs på några åkrar kunde han bespruta dessa efter att ha fått det godkänt från Yngve Andersson.

Advokaten vill att hovrätten har Yngve Anderssons chefskap med sig inför den två veckor långa rättegången som inleddes i dag.

Advokat Tomas Pettersson, som representerar anställd nummer två, får berätta om sin syn på åtalet. Han berättar att det fanns ekonomiska vinster med att göra rent ogrässprutan i grustaget eftersom det var kortare resväg. Men hävdar att det inte var något som anställd nummer ett och två tjänade på eftersom de hade timlön trots att de hade arbetat i företaget ett trettiotal år.

Advokaten motsätter sig beskrivningen av att utsläppsstället är en grustäkt. Enligt honom är det en skogsglänta där de anställda ska ha lagt stubbar och annat organiskt material.

undefined