Nu behöver svenskt lantbruk ett miljöprogram som håller
Jordbruksverket, SJV, har i rapportserien "Hållbar konsumtion av jordbruksvaror" kommit med en ny del om köttkonsumtion.
Vi bör ta fasta på rapportens ord om att betande djur krävs för att bevara naturbetesmarkerna, som är värdefulla för biologisk mångfald och landskapsbilden. Svenskproducerat kött bidrar dessutom till sysselsättning på den svenska landsbygden. Särskilt för nötköttet finns här en målkonflikt gentemot minskad klimatpåverkan. För alla djurslag har det också betydelse hur djuren föds upp. Långsam uppfödning utomhus innebär i många fall större utsläpp än intensiv produktion inomhus. - - - Djur som lever i en bra miljö där de kan utöva sitt naturliga beteende får bättre förutsättningar att hålla sig friska. Den jämförelsevis höga djurskyddsnivån i Sverige bidrar tillsammans med ett lågt smittryck till en god djurvälfärd. Detta är i sin tur en grund för en låg förbrukning av antibiotika och därmed minskad utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.
Vi undrar varför styrande media som Dagens Eko vinklar nyheten mot en eventuell skatt på koldioxid utan värdera hela innehållet? Var det den enda nyheten? Finns ett ansvar? De viktiga frågorna handlar dock om resurshushållning. Dem löser vi inte med att käbbla om pruttar och rap. Sedan må en del skuld även falla på SJVs presentation och brist på bredd hos experterna.
Sommaren 2010 kom en rapport från FN-organet FAO (ej EU) som skrev Idisslare omvandlar oändliga förnybara resurser från gräsmarker som inte annars kan konsumeras av människor till för människor ätbar föda. Rapporten konstaterar att skötseln av betesmarkerna kan minska metanutsläppen. Bra beten ger högre tillväxt och avkastning hos djuren och mindre energiförluster.
Vi frågar om SJV tror att utsläppen av växthusgaser per kilo är helt oberoende av hur nötköttet byggs upp? Och har SJV något säkert stöd för att en satsning på fritt utmarksbete inte kan minska miljöbelastningen? Vägs köttkvalitet mot utsläpp?
Träd på betesmarker lagrar kol. Vi vill mena att en utveckling mot fler djur i extensivt utmarksbruk (+ FAO:s fördelar) frigör åkermark viktig för annan produktion. Vår jord är redan för liten för oss. Olönsamma åkrar är snart ett minne blott. En fast betad grässvål i skog bidrar dessutom till annan miljönytta. Vi behöver inte skatt utan miljöersättning för den klimat- och landskapsnytta lantbruket kan skapa ifall politiken ligger rätt.
Nu när det står klart att det blir en kraftig neddragning av landsbygdsmedlen från EU är det viktigt att utforma ett miljöprogram med en helhjärtad nationell medfinansiering.
undefined