LRFs krav på regeringen är att landsbygdsprogrammet, som omfattar cirka fem miljarder kronor, ska kunna bibehållas på dagens nivå. Trots att 20 procent av EUs finansiering av programmet dras bort, enligt EU-toppmötets beslut i fredags om långtidsbudget för åren 2014-2020.
– Det enda som politikerna framhåller som riktigt bra i jordbrukspolitiken är ju landsbygdsprogrammet, med miljöersättningar och andra kollektiva nyttor. Nu är det upp till bevis. Det är dags för politikerna att visa att de faktiskt kommer att finansiera den politik som de förespråkar, säger Helena Jonsson.
I dag betalar EU och Sverige ungefär lika mycket var till landsbygdsprogrammet, som utgör större delen av jordbruksbudgetens så kallade andra pelare. Men reglerna tillåter att Sverige ökar medfinansieringen ändå upp till 80 procent, vilket alltså skulle kunna bli programmets räddning.
Landsbygdsminister Eskil Erlandson (C) har ofta framhållit att regeringen vill hitta lösningar inom den andra pelaren för att kunna hjälpa de mjölk- och nötköttsbönder som riskerar sänkta gårdsstöd då tilläggsbeloppen fasas ut efter Cap-reformen 2014. Frågan är hur den ekvationen går ihop om landsbygdsprogrammet samtidigt töms på pengar.
På EU-toppmötet beslutade EUs regeringschefer att länderna fritt ska kunna flytta 15 procent av jordbruksstöden mellan pelare ett (som innehåller gårdsstöden) och pelare två. LRF motsätter sig dock att Sverige tar av gårdsstöden för att kunna fylla på landsbygdsprogrammet med nya medel.
– Vi accepterar inte att regeringen flyttar pengar från pelare ett till pelare två för att täcka upp det vi har förlorat från EU.
Besked om den svenska delfinansieringen av landsbygdsprogrammet kommer i regeringens höstbudget. Ett alternativ till att öka medfinansieringen vore att förbättra böndernas konkurrenskraft genom att till exempel sänka skatter, säger Helena Jonsson, som betonar att det ena inte utesluter det andra.
Under EU-toppmötet lyckades Finland utverka ett extra kuvert med 600 miljoner euro till sitt landsbygdsprogram under sju år. Det är fyra gånger så mycket som Sverige fick till sitt landsbygdsprogram.
Finlands framgångar i att ta hem EU-stöd påverkar förstås det svenska jordbrukets relativa konkurrenskraft, konstaterar Helena Jonsson.