Att så är fallet är det ingen tvekan om. Kooperationen har stor betydelse i stora delar av den fattiga världen där samverkan mellan bönder är avgörande för att stärka en annars svag förhandlingsposition. Ofta handlar det om små lokala kooperativ som samlar utbudet av kaffe och andra grödor.
Kooperativa banker som erbjuder minilån till småföretagare är ett annat exempel där kooperationen spelar stor roll.
I länder som Uganda, Bolivia och Indien är bondekooperativen betydelsefulla för landsbygdens utveckling . ”Kooperativa företag bygger en bättre värld” menar FN som vill rikta ljuset främst mot den potential som finns i utvecklingsländerna.
I Europa och USA har kooperativa företag tagit betydligt längre steg och står, som i Sverige, inte sällan för en produktion från jord till bord.
Kooperativa företag är alltså inte bara små bondekooperativ. Världens två största kooperativa företag är de japanska Zen-Noh och Zenkyoren. Den första en sorts Lantmännen med tre miljoner medlemmar, den senare ett försäkringsbolag med ett stort antal bondekooperativ som ägare. Frankrikes största bank, Crédit Agricole, är kanske mer känt.
Betydelsen för de kooperativa företagen av 2012 som ett FN-år är sannolikt begränsad. Facit finns först om ett år.
Och som alla väl minns var 2011 skogens år. 2010 den biologiska mångfaldens år, 2009 var det internationella astronomiska året och 2008 det internationella potatisåret.
I Sverige kommer LRF, Lantmännen, Riksbyggen med flera uppmärksamma FN-året 2012. Den svenska kooperativa rörelsen har tillsammans 13 miljoner medlemskap, 63 000 anställda och en omsättning på runt 200 miljarder kronor. 2010 startades också över 600 nya kooperativa svenska företag.