Norrländsk skog blir modeplagg i världen

Framtiden ser ljus ut för svensk textilfiber av trä. Efterfrågan ökar och svenska skogsföretagen stegrar produktionen. För det gamla massabruket i Domsjö blev det räddningen. Nu skapar man framtidens mode med skogen som råvara.

För 20 år sedan var det gamla massabruket Domsjö Fabriker utanför Örnsköldsvik nära nedläggning. Men då den indiska jätten Aditya Birla köpte fabriken 2011 fick det ett andra liv. Företaget är världens största producent av cellulosabaserade viskosfibrer. Dessa fibrer kan användas till många olika produkter, men främst till viskostyger.

– Efterfrågan på naturfiber som viskos ökar hela tiden, med mellan 6-8 procent per år i världen. På sikt kan man hoppas att viskos kan ersätta oljebaserade polyestertyger som har cirka 60 procents marknadsandel i dag, medan bomull har 30 procent, säger företagets VD Lars Winter.

Goda förutsättningar

Många skogsägare oroas av vikande pappersförbrukning i världen. Lars Winter menar att viskosmassan har potential att ersätta andra stora produkter från skogen, exempelvis tidningspapper.

– I Sverige finns goda förutsättningar att producera miljövänliga viskosfibrer. Men för att lyckas måste man ha ett uthålligt och miljövänligt skogsbruk. Det tycker jag vi har i dag men vi får inte ge avkall på detta.

Stora anläggningar krävs

Han betonar att med bra skötta skogar, där artmångfald och sociala värden bevaras, finns bra förutsättningar att minska de negativa effekterna av fossila oljeprodukter.

– Allt som man kan göra av olja kan vi göra av trä, men för att konkurrera prismässigt måste vi bygga stora anläggningar. Oljeraffinaderier är mycket stora och det måste den träbaserade bioindustrin också bli.

Vill utöka produktionen

Lars Winter ser ljust på möjligheterna att utveckla bioraffinaderiet.

– Vi har ansökt om att få öka massaproduktionen från dagens 220 000 ton till 255 000 ton. Samtidigt blir jag bekymrad över förslag som en vägslitageavgift som slår direkt mot oss. Bättre vore att satsa på tyngre lastbilar, för järnvägen räcker inte till, med fler 74-tonsbilar skulle trafik- och miljöbelastningen minska, säger Lars Winter.

I debatten framställs biodrivmedel som en viktig produkt från skogen.

– Jag tycker inte att det ska vara huvudfokus i en satsning, då är det bättre att göra produkter med större värde som det går att tjäna pengar på. Drivmedel kommer det ändå att bli, men snarare som biprodukt, säger han.

undefined