Det är Växa Sveriges tidskrift Husdjur som tar fram topplistan. Avkastningen ligger på mellan 12 600 och 13 600 kilo (ECM) mjölk för de tio bästa gårdarna.
ECM betyder Energy Corrected Milk och innebär att mjölken (med olika fett-, protein- och laktoshalt) standardiseras till samma energivärde. Då kan mjölken lättare jämföras.
Gårdarnas storlek är från 17 djur till nästan 150.
undefined
Mängden mjölk per ko har legat på en stabil nivå det senaste året, men för varje år är det färre gårdar som producerar mjölk och de företag som finns kvar blir allt större.
Dagens mjölkkor har kapacitet att producera mycket stora mängder mjölk, upp till 60-70 liter per dag, vilket gör att de behöver foder med högt näringsinnehåll. Om de högavkastande korna inte får i sig tillräckligt med näringsrikt foder kan de drabbas av energibrist, vilket kan leda till försämrad hälsa och negativt påverka produktionen.
Eftersom mjölkkornas hälsa har en stor effekt på produktionen och därmed på lantbrukarens ekonomi, är det viktigt att se till att korna mår så bra som möjligt. Dagens högavkastande mjölkkor kan jämföras med elitidrottare, skriver Sara Johansson i en masteruppsats från 2011 (SLU). Och det är en bra jämförelse.
En elitidrottare är väldigt noga med att få i sig tillräckligt med energi för att kunna utnyttja sin kapacitet.
Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Det innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde.
undefined
Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden kan däremot de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs, skriver Sara Johansson i uppsatsen.
Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren. Tillgången på bete kan påverkas genom val av ingående växtsorter, betets skötsel, tid för betessläpp och beläggningsgrad.