Tre värphönsbesättningar har nu fått avlivas, sedan de drabbats av Newcastlesjukan. I Linköping, Norrköping och nu senast i Motala har viruset upptäckts inom loppet av några veckor.
– Både vi och Jordbruksverket jobbar med smittspårning och just nu har vi inga spår, säger Gunilla Hallgren, veterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Viruset sprids genom vilda fåglar, men kan när det väl fått fäste föras mellan besättningar genom människor och redskap. Gunilla Hallgren uppmanar därför dem som håller fåglar att se över sina rutiner för smittskydd, för att själva undvika smitta.
– När man nagelfar sig själv kanske man upptäcker att man låter besökarna byta stövlar, men att man själv slarvar, säger Gunilla Hallgren.
Hon varnar också för att de tre besättningar som hittills smittats har visat mycket diffusa symptom. Istället för dödsfall, kramper och diarré har symptomen smygit sig på i form av minskad äggproduktion och skalförändringar.
När Newcastlesjuka upptäcks i en besättning är den första åtgärden att avliva samtliga fåglar. Därefter görs en första desinficering genom indränkning av gödselbädd och de ytor där djuren vistats. Innan stallarna kan tas i bruk igen måste de desinficeras noga, vilket kan innebära att inredningen måste monteras ner och delar av trä eller tyg förstöras.
– Det är ett hårt arbete att desinficera en värphönsanläggning för det är så mycket inredning, säger Gunilla Hallgren.