Sedan årsskiftet har 17 tidigare oregistrerade nyckelbiotoper hittats i anmälda avverkningar runt om i länet.
– Men det är kanske bara i 1 procent av alla avverkningsanmälningar, cirka 3 500 per år i Kronobergs län, som vi hittar nyckelbiotoper, säger Love Eriksen, Naturskyddsföreningen i Kronoberg.
Naturskyddsföreningen väljer ut objekt bland avverkningsanmälningarna där man tror att det kan finnas höga naturvärden. Hittar man vid inventering signalarter och rödlistade arter rapporterar man det till Skogsstyrelsen och skickar även ett brev till markägaren.
– Vi flyttar över bollen till Skogsstyrelsen. Vi kedjar inte fast oss vid några träd, vi skriver en enkel rapport om vilka naturvärden som finns på fastigheten. De fanns ju där innan vi kom dit och certifierade markägare har redan lovat att inte avverka områden med höga naturvärden, säger Love Eriksen.
Från Skogstyrelsens sida är man positiv till att ny information kommer fram och att nya nyckelbiotoper hittas i skogarna i Kronoberg.
– Det Naturskyddsföreningen driver på, att värdefulla biotoper ska sparas, det vill vi också driva på, säger Jerker Bergdahl, Skogsstyrelsen.
Men han har också förståelse för att det kan vara svårt för skogsägare att acceptera att man får sina avverkningar stoppade på grund av att Naturskyddsföreningen hittar nyckelbiotoper som man varit ovetande om.
– Det är olyckligt att informationen kommer så sent i processen, när avverkningsanmälan är inlämnad, säger Jerker Bergdahl.
När Skogsstyrelsen får in uppgifter om nya nyckelbiotoper så stoppar man avverkningen tills egen personal hunnit titta på området.
LRF Sydost är starkt kritiskt till Naturskyddsföreningens tillvägagångssätt och menar att det här arbetssättet inte underlättar en dialog mellan skogsägare och Naturskyddsföreningen.
Anders Hermansson, verksamhetsutvecklare vid LRF Sydost, har varit i kontakt med tre skogsägare som avbrutit sina avverkningsplaner efter att Naturskyddsföreningen besökt deras fastigheter och rapporterat om naturvärden till Skogsstyrelsen. En av dessa skogsägare skulle göra ett generationsskifte och nettot från avverkningen skulle sättas in på skogskonto som pensionsförsäkring. En annan skogsägare skulle betala nya skogsbilvägar med nettot från avverkningen, skogsbilvägarna och räkningen finns kvar, men det blir inga inkomster.
– Att jobba på det här sättet blir kontraproduktivt. Nu kommer skogsägarna att välja att avverka mindre än 0,5 hektar åt gången, då behöver man inte lämna in en avverkningsanmälan, säger Anders Hermansson.
– Vi kan avverka och ändå lämna hänsyn. Vi måste visa de goda exempel där vi avverkat äldre skog och trots detta bevarat mycket av mångfalden och hotade arter.
LRF Sydost ifrågasätter att en intresseorganisation kan få så stort inflytande.
– När en förening kan styra över Skogsstyrelsen, vilka följder kan det få? Skogsägarna är människor som påverkas mycket av det här.