Ytterligare fyra klagomål har kommit in till Södra som de haft synpunkter på, men där Naturskyddsföreningen ännu inte bestämt sig för om den ska gå vidare till DNV, Det Norske Veritas, som är den instans som utfärdat Södras gruppcertifikat.
undefined
– Vi är öppna för synpunkter på våra åtgärder. Det är ett sätt för oss att göra ett ännu bättre arbete framöver. Vi upplever dock i dag att det blir svart eller vitt när man agerar som Naturskyddsföreningen gör, säger Tomas Rahm, miljöchef vid Södra.
Tomas Rahm beskriver det som att om det hittas en signalart eller en rödlistad art i ett bestånd så är Naturskyddsföreningens åtgärd att hela området ska sparas.
– Det kan i vissa fall vara det korrekta men i vissa fall kan man i stället se att det finns sätt att bevara naturvärdena genom ett brukande med en generell eller förstärkt hänsyn. Det finns naturvärden som är kopplade till brukande och inte till enbart orördhet. Till exempel finns det arter på gamla lövträd, bland annat ekar, som inte alls är kopplade till granskogen som växer runtomkring utan till eken. Då kan man göra en åtgärd i området kring eken och avverkar granarna samtidigt som man kan gynna naturvärdena, säger Tomas Rahm.
Han menar att det finns många olika sätt att ta vara på naturvärdena, inte bara att skapa större nyckelbiotoper.
undefined
– Men den dialogen är lite svår att få igång. Den skogsbrukspolitik vi har nu har vi haft i 20 år och det tar också tid att skapa naturvärden. Vi bygger nyckelbiotoper hela tiden genom att spara lågor, torrträd, kantzoner, fuktiga partier, löv med mera. Det vi lämnar i form av avsättningar och generell hänsyn i dag kan mycket väl vara nyckelbiotoper i framtiden, säger Tomas Rahm.
Han återkommer dock till att man kan bli bättre, bland annat genom att utbilda såväl egen personal som entreprenörer och skogsägare.
– Vi vill gärna ha en dialog med Naturskyddsföreningen och kunna dra nytta av deras kunskap. Det är mycket roligare än att enskilda skogsägare punktmarkeras, säger Tomas Rahm.
undefined