Naturskyddsföreningen debatterar lantbruket

Vi släpper loss diskussionen.

undefined

– Ekologisk certifiering är ett marknadsinstrument, syftet är att få konsumenterna att välja så miljöanpassat som möjligt. Men inte heller det är det optimala jordbruket. Allt jordbruk påverkar mer eller mindre, men vi måste ju producera mat och ekologiskt har klara fördelar ur ett miljöperspektiv.

undefined

– Att säga nej till konventionellt svenskt lantbruk leder till mer import med konsekvenser för både det öppna landskapet och den biologiska mångfalden i Sverige. Både ekologiskt och konventionellt lantbruk behövs, ingen vinner på en polarisering.

undefined

– I dag behövs både konventionellt och eko inom svenskt lantbruk. Absolut. Vi pratar om lok och vagn, där eko är loket som drar och ställer krav på andra att hänga på. Det finns metoder och tänk inom ekologiskt lantbruk som det konventionella, eller oekologiska, lantbruket kan lära sig av.

undefined

– Det håller jag med om utifrån mina kunskaper och mitt engagemang, men alla konventionella lantbrukare håller säkert inte med mig. Det finns teknik inom eko som det konventionella lantbruket kan ta lärdom av. Det sker en ständig utveckling inom vårt svenska lantbruk med bättre teknik och miljöanpassning.

undefined

– Nej, metaforen lok och vagn är inte populär överallt. Vi ser det som att loket går först och drar, förhoppningsvis hoppar så många som möjligt över till loket efterhand. Men sedan finns det andra som ser det som två parallella spår i stället.

undefined

– Vi ska inte glömma att ekotåget har hjälp av viktiga vagnar som är lastade från det konventionella lantbruket. En stor del av det ekologiska utsädet och de ekologiska gödselmedlen kommer från konventionellt lantbruk. Och det konventionella lantbruket har gödslat upp jordarna, det kan ekologiskt lantbruk dra nytta av.

undefined

– Men det är inget argument för att inte ställa om?

undefined

– Nej, för då kan vi utnyttja de uppgödslade jordarna. Men vi behöver varandra och då ska ni inte använda begrepp som oekologiskt. Spårbyte!

undefined

– Vi får väl se. Vi har inga problem med att lyfta svenskt lantbruk om det är bättre ur ett miljöperspektiv än andra länders. Men för att kunna göra det behöver vi också vara helt säkra på att det är så, det är en förtroendefråga gentemot medlemmar och allmänhet. Just nu har vi en dialog med LRF om att få det bekräftat.

Till det ekologiska lantbrukets miljöfördelar hör den biologiska mångfalden och att man avstår från kemiska bekämpningsmedel. Där kan det konventionella lantbruket lära av det ekologiska, menar Johan.

– Men sedan har vi växtnäring och där finns det, såvitt jag vet, ingen forskning som säger att utlakningen skulle bli mindre med organisk gödning. Du kan lägga mycket och för mycket av stallgödsel och du har liten kontroll över hur det tas upp eller urlakas, säger Johan.

Skicklighet avgörande

Johanna anser att den enskilda lantbrukarens skicklighet är avgörande för hur stort läckaget blir och menar att det ekologiska jordbruket trots allt har ett försprång.

– Eftersom det ekologiska jordbruket har mindre växtnäring i sitt system samt längre och mer varierade växtföljder är risken för läckage mindre, anser Johanna.

– Allt jordbruk läcker, konstaterar de samfällt.

Behovet av mer forskning förenar dem också, men där Johanna tycker att ekologiskt lantbruk är eftersatt, upplever Johan att det är tvärtom.

EU-kommissionen har lagt ett förslag om en ny förordning för ekoproduktion. Förslaget innebär bland annat att stopp för avhorning av nötkreatur, för konventionellt producerat utsäde och för parallellproduktion. Förslaget, som kom från den förra kommissionären, har fått mycket kritik från olika håll och en kompromiss verkar vara på väg.

– Det krävs en viss pragmatism. Ursprungsförslaget är stenhårt, då får allt ekolantbruk i Sverige lägga ner, säger Johanna.

Det finns de inom konventionellt lantbruk som tycker att det inte ska få användas sådant inom eko som är producerat konventionellt, utsäde till exempel. Jag håller inte med. Gör det inte svårare än vad det är, när det finns en marknad, säger Johan.

Johanna är förvånad att inte fler bönder i Sverige hakar på trenden, den växande marknaden och ställer om:

– Många av de som vill köpa eko vill köpa svenskt. Det pratas mycket om att folk inte betala för svenska mervärden, men det vill man göra här. Både vi och handeln upplever att det inte finns något större intresse att ställa om trots att marknaden skriker efter mer eko. Här finns en affärsmöjlighet för svenska producenter, säger hon.

"Tripp, trapp, trull"

Det finns alltså åtskilligt som förenar de två agronomerna, kanske mer än vad som skiljer, i deras åsikter.

– Jag vill absolut inte trava argument på varandra om vilket som är bäst. Båda behövs och svenskt lantbruk är som helhet bra ur miljösynpunkt. Men jag vill se ett spårbyte från Naturskyddsföreningen när det gäller beskrivningen av det konventionella jordbruket, säger Johan.

– Jag säger tripp, trapp, trull. Först eko, oavsett ursprung, sedan svenskt konventionellt, i de fall vi har fakta som talar för att svenskt konventionellt är bättre än importerat konventionellt. Och sist importerat konventionellt. Det förenklar för konsumenten och ger en signal till marknaden: jag köper det här ekologiska äpplet från Italien, men producerar ni svenska ekologiska äpplen så köper jag dem i stället

Och därmed låter vi oss nöja.

Johanna Sandahl kommer att fortsätter berätta om fördelarna med eko men också att framhålla svenskt konventionellt när det är bättre än importerat.

Johan Biärsjö stannar kvar som medlem i Naturskyddsföreningen, åtminstone ett år till.

undefined