Vi ser inte alls på skogen så som ni beskriver. Naturskogar har inte skapats av generationer av skogsägare, naturskogar är rester av de skogar som skapats genom att en lång rad trädarter och skogslevande organismer vandrat in i landet efter istiden. Naturskogar är tvärtom i ringa grad påverkade av människan, det är just detta faktum som ger dem det höga värdet för många hotade skogslevande arter. Om ni menar att skapa är det samma som att äga utan att bruka, det vill säga låta bli att hugga skogen mer än enstaka träd, kanske man kan resonera som ni, men det blir svårt med förståelsen.
Vi menar att vi nu befinner oss i slutfasen av en enorm omvandling av det svenska skogslandskapet, där naturskogar ersatts av hårt brukade skogar med likriktning i ålders- och artsammansättning. I södra Sverige har skogarna påverkats starkt under lång tid tillbaka, även genom omvandling av skog till betesmark och åker. I norra Sveriges inland har omvandlingen främst skett under senare tid. Att detta medfört allvarliga konsekvenser för skogens liv är uppenbart, omkring 2 000 arter som lever i skogsmiljöer är rödlistade vilket innebär att de riskerar att försvinna om vi inte ändrar vårt sätt att bruka skogen. Att tidigare generationer i vårt land exploaterat skogarna extremt hårt exempelvis i närheten av bruksorter och att därefter en återbeskogning, eller snarare en återväxt av träd, skett är bra ur ett resursperspektiv. Vi anser också att träråvara är en mycket viktig resurs i ett hållbart samhälle. Att ersätta material och bränslen med fossilt ursprung med förnybara material är en central åtgärd för att klara klimatproblemen. Dock måste skogens biologiska mångfald bevaras för att skogens långsiktiga produktionsförmåga ska bibehållas. Den biologiska mångfalden i skogen, som idag är så starkt hotad, är inte en dekoration utan grunden för uthålliga och produktiva skogsekosystem. Detta gäller oavsett vem som äger marken.
Utmaningarna för skogsbruket är mycket stora. En ökad efterfrågan av träråvara är oundviklig, men dagens skogsbruksmetoder ger oacceptabla negativa effekter på skogens biologiska mångfald och dess sociala värden så ett ökat uttag är problematiskt. Att det inte bara är något som vi i Naturskyddsföreningen hittar på är ni säkert medvetna om. I vårt arbete träffar vi många människor som reagerar starkt på att de skogar som de minns från barndomen, de varierade och äldre skogarna, nu ersatts av hyggen och likriktade trädplanteringar med mycket korta omloppstider.
Mycket bra har gjorts inom skogsbruket på senare år, på många håll finns höga miljöambitioner. Självklart tycker vi att metoderna idag är bättre än de som ledde till gigantiska hyggen i framför allt norra Sverige under 1970-talet. Men det kanske kan vara bra för er som är yngre att veta att även då påstod skogsnäringen, särskilt de stora bolagen, att man var helt säker på att man använde den enda fungerande och möjliga skogsbruksmetoden och att detta inte alls hade någon negativ inverkan på vare sig människa eller skogens biologiska mångfald. Vi tycker att en hel del blivit bättre, men tyvärr räcker det inte. Det behövs ett ännu större engagemang bland ännu fler, ökade kunskaper och vilja till nytänkande om skogsbruket ska bli hållbart i Sverige. Det behövs en insikt om ekologiska samband och om att skogen inte är enbart träd. Dagens skogspolitik bygger på att ett stort ansvar tas av den som brukar skogen.
Utöver bättre brukningsmetoder behövs skydd av skog på relevanta nivåer. De sista naturskogarna måste sparas, andra skogar med höga naturvärden eller potential för höga naturvärden i framtiden likaså. Det är omöjligt att klara den biologiska mångfalden med endast 1,78 procent skyddad produktiv skog nedanför fjällskogsgränsen. Det borde kunna accepteras som en självklarhet av alla parter. Det är i den produktiva skogen som merparten av de rödlistade skogsarterna lever.