Naturresurser som utvecklar Sverige

För oss som små skogsägare är det svårt att förstå den politiska diskussion som idag inte stöttar basproduktionen i Sverige, de näringsgrenar som i grunden bär svensk ekonomi. De består av skog, jordbruk, malm och kraft. Den grunden är förutsättning för god nationell ekonomi och ger resurser till samhället som borgar för god miljö, hälsa och ekonomisk levnadsstandard. Baserat på denna goda ekonomi kan många arbetstillfällen skapas inom servicenäringar.

Vid ett besök i Nordamerika kunde vi se vad som händer när basproduktion som skapar mervärde i samhället flyttar ut. Samhället dör! I en av favoritstäderna, Buffalo, NY, står hälften av byggnaderna i stadens centrum tomma. Tidigare var staden ett industriellt centrum med jordbruk och dess logistik, stålindustri etcetera. Idag när man ställer frågan vad de lever av kommer svaret: universitetet och hockeylaget. Trovärdigt, hållbart?

Vi i Sverige måste värna vår basproduktion så långt möjligt och den viktigaste näringen ur nationell synpunkt är skogen.

Skogen, den grönaste näring man kan tänka sig, är som vi tidigare myntat likt grisen Särimner i den fornnordiska mytologin som man åt upp varje dag och dagen efter fanns den att äta igen. Den svenska skogen växer mer än vad vi skördar, virkesförrådet ökar eftersom fotosyntesen som driver tillväxten verkar allt snabbare tack vare bättre kunskap, skötsel och teknik. Det samlade exportvärdet från skogen för 2011 uppgick till cirka 127 miljarder. Inkluderar man samtliga värden, som inhemsk förbrukning, bioenergi och följd sysselsättning uppgår skogproduktionens värde till flera hundra miljarder kronor. Dessutom är produktionen resultatet av en uthållig skogskötsel.

Denna fina skötsel innebär också att vi ur miljösynpunkt tar ett ansvar att produktionen inte sker på annat håll i världen där man inte tar samma hållbarhetsansvar. Klimatprojektet i Övertorneå, ABCD, visar också hur svenskt skogsbruk kan erbjuda ett kraftigt bidrag till att minska den annars negativa klimatutvecklingen.

Eftersom vi lever i en konkurrenssituation på världsmarknaden är det oerhört viktigt att svensk politik utformas så att svensk skogsindustri får möjlighet att konkurrera på bästa möjliga villkor. Politiken måste ge spelregler som är minst konkurrensneutrala med omvärlden, samtidigt som man måste skapa incitament för skogsägaren att mer aktivt bruka sin skog.

Höjd bränsleskatt, kilometerskatt, svaveldirektiv för sjöfarten, gödselskatt, regelkrångel, äganderättsfrågor är exempel på områden som menligt kan påverka skogsproduktionens möjligheter på världsmarknaden. Forskning och utveckling är andra områden som har utvecklats positivt, men mer finns att göra samtidigt som industrin måste vara snabb i en omställning till nya produkter som i framtiden härrör från skogsproduktion. Exempel på detta är textilfibrer, plast från skogsråvara, flytande biobränslen, bioenergi och handel med utsläppsrätter. Hanterar vi skogsproduktionen rätt finns en potential att både öka exportvärdet och skapa ett miljövänligare samhälle, både i Sverige och i länderna vi exporterar till. Här har politiken en viktig roll att stötta den kommande strukturomvandlingen.

undefined

undefined