Naturlig föryngring naturligt för Hans

Plantering eller naturlig föryngring av tall (på lämpliga marker), det är frågan. I dag säger de flesta plantering, i alla fall enligt Skogsstyrelsens statistik. Enligt den minskar andelen naturlig föryngring stadigt till förmån för plantering. Men för Hans Olsson är det självklart att välja bort plantering, något han inte anser sig vara ensam om.

Tradition i området

– Nej, det är tradition att föryngra naturligt här, vi har sysslat med det länge i det här området. Markerna är ganska magra och lättföryngrade. Och det har ju stått träd här i flera tusen år, det finns en anledning till att de växer där de växer. Varför ska man krångla till det?, säger han i en reflektion över att utvecklingen går mot plantering av med förädlade plantor.

Hans Olsson bedömer att markerna på hans skogsfastighet i snitt har ståndsortsindex T22, vilket ungefär ger en bördighet motsvarande svag blåbärstyp. Markerna är i regel steniga, vilket i sig gör att planteringar skulle vara svåra att genomföra i praktiken.

– Dessutom tycker jag att det är ganska tråkigt att plantera, säger Hans Olsson och skrattar.

Hans Olssons erfarenhet är att en lyckad naturlig föryngring, med 80–100 frötallar per hektar, ger 10 000–15 000 etablerade plantor per hektar.

Mer röjning

Det ger i sin tur behov av större röjningsinsatser än efter plantering (2 500 plantor per hektar), påpekar han. Samtidigt ges goda möjligheter till hög kvalitet med avseende på kvist och årsringsbredd eftersom plantorna växer tätare i ungdomsåren. Även ur ett älgskadeperspektiv är det en fördel eftersom skadorna sprids ut på fler plantor i en tät föryngring.

– I dag är visserligen älgstammen i det här området låg på grund av hög avskjutning och starka vargrevir. Men jag har röjt professionellt i tio år och har varit runt och sett många frodvuxna och älgskadade tallföryngringar, säger Hans Olsson.

En annan fördel med naturlig föryngring är fröträdens fortsatta värdetillväxt efter slutavverkning. Enligt Hans Olsson är det lämpligt att avverka frötallarna när plantorna har nått 30-40 centimeters höjd vilket brukar ta några år, lite beroende på när det är goda kottår.

Invänta prisuppgång

Rent affärsmässigt kan det ändå finnas skäl att vänta in högre virkespriser innan fröträden tas ner.

– Ofta har jag fått ett bättre kubikmeterpris för frötallarna än vad jag fick när hygget togs upp. Och det är ingen katastrof om man väntar några år med att ta ner frötallarna. Det är inte ovanligt att de står i tio år innan de tas ner.

Man får också vara beredd på att några frötallar blåser ner och handlar det bara om några enstaka träd kan de gott få ligga kvar, tycker Hans Olsson.

– Det är ju bra den biologiska mångfalden, säger han.

Första röjning

En första röjning bör göras när plantorna är 0,5-1 meter höga, anser Hans Olsson. För att säkerställa att det kommer tillräckligt med plantor låter han alltid markbereda med harv under frötallarna.

– En del markbereder inte eftersom det dras upp sten ur marken och det blir allmänt lite stökigt på hygget. Men jag anser att det behöver göras, helst så fort som möjligt efter avverkningen så att föryngringen kommer i gång snabbt, säger Hans Olsson.