Friskolor som driver naturbruksprogram tjänar miljontals kronor på ett kryphål i lagen när skogsmaskinskörning byts ut mot hundträning.
Det visar en
– Skolorna utnyttjar systemet. Ingen bryter mot lagen, men det var inte så här det var tänkt att fungera, säger Bengt Weidow, undervisningsråd på Skolverket till tidningen.
Får ersättning för maskinkostnader
En fristående skola som driver naturbruksprogram med inriktning på skog får upp till 229 100 kronor per elev i skolpeng, vilket gör skogsutbildningen till den dyraste gymnasieutbildningen i landet. Anledningen till den höga summan, som betalas av elevens hemkommun, är att det förväntas innefattas dyra maskinkostnader inom skogsbruksutbildningarna. Men nu får skolorna ersättningen trots att utbildningen inte tar upp maskinförarkurser då det bara är en handfull kurser som är obligatoriska. Enligt Dagens Nyheters granskning har enbart 4 av 20 friskolor med skogsinriktning utbildningar som maskinförare. Istället utbildas eleverna i ämnen som äventyrsport och hundträning.
– Det är ingen tvekan om att det går att tjäna pengar på det här, säger Bengt Weidow.
Dagens Nyheter tar upp gymnasieskolan Dille Gård utanför Östersund som inför hösten gjort om naturbruksprogrammet så att alla elever som går på djurinriktningen istället läser inriktningen för skog. Ersättningen per elev ökar då med 54 400 kronor.
Lockar med skidåkning
Ett annat exempel är Realgymnasiet som drivs av Lärande i Sverige AB. På utbildningen äventyrsturism, som ligger under skogsinriktningen, lockas eleverna med dykkurser och skidåkning. Uppskattningsvis beräknas skolan dra in 30 miljoner kronor i år på de 133 skogseleverna. Hade eleverna gått turismprogrammet hade skolorna bara fått runt 13 miljoner kronor.
Under de senaste fem åren har ägarbolaget ökat omsättning från 122,5 miljoner kronor till 358,7 miljoner kronor.
Gymnasieministern Aida Hadzialic (S)