Sällan har produktion och konsumtion varit närmare varandra än på Gräsljunga Gård. Butiken finns i rummet intill. Annika vinkar med jämna mellanrum genom fönstret till stamkunder i butiken.
Gräsljunga ligger i norra Skåne på gränsen till Småland, till synes mitt i skogen, men ändå bara halvannan mil från E4:an. I gårdsbutiken hörs ofta danska, detta är trakter där många hus ägs av danskar som gärna tittar in på Gräsljunga på väg till helgfirandet.
"Riktigt mört kött"
Femton lamm plockas ut till slakt varje vecka. Tisdag är slaktdag sedan får kropparna hänga svalt ett dygn och kallt två dygn, innan de styckas på fredagen.
– Då får vi ett riktigt mört kött, som inte saftar av sig vid tillagning, säger Mikael.
Han står för grovstyckningen med såg. Annika finstyckar med kniv.
Här kan kunderna köpa styckningsdetaljen de vill ha, men också välja om det ska vara från ett tack- eller bagglamm, från ett lite fetare eller ett lite magrare lamm.
– Vi kan se kunden i ögonen och berätta om hela kedjan, säger Annika.
160 gotlandstackor är basen. De föder drygt 300 lamm om året. Sedan avelsdjur plockats ut återstår 250 lamm som slaktas på gårdens slakteri från september fram till jul.
Även utslagstackorna slaktas på gården och förädlas till charkvaror som exempelvis varmrökt fårfiol och korv av olika slag.
– Tackorna tjänar vi riktigt bra på att ta hand om själv, konstaterar Mikael.
Totalt producerar Pettersons ett 30-tal kött- och charkprodukter och allt säljs i gårdsbutiken, som är öppen fredagar och lördagar året om.
Det som inte säljs färskt helgen efter slakt fryses in och säljs under andra delar av året.
Stor erfarenhet
Ska lammköttet lyftas i hela Sverige finns det en del erfarenhet att hämta från Gräsljunga. Här tillämpas en produktionsmodell, vårfödda lamm uppfödda på bete, som ger en sorts kött. Ett lamm fött i januari som föds upp tackans mjölk samt kraftfoder och slaktas i maj får ett helt annat sorts kött.
– Ett lammkött som inte på något sätt är sämre, men det är annorlunda. Det måste man förklara för kunderna, säger Annika.
– Det måste vara en hög, jämn kvalitet. Styckningsdetaljerna ska ha en viss form och storlek. Dessutom borde köttets klassning följa med hela vägen till butiksdisken och avspegla sig i priset, säger Mikael.
Tycker ni att en mjölkföretagare som slutar ska fundera på att sadla om till lammproduktion?
Mikael: Varför inte, det är samma tänk: att få djuren att få djuren att mjölka så mycket som möjligt.
Annika: Ja, ett bra grovfoder är grunden och fåren behöver mat hela tiden precis som korna.