När vattenhinder byts ut blir vägen rakare för fiskarna
Bilden till vänster visar problemet och den intill på en tänkbar lösning. Det handlar om tusentals vattenhinder längs landets vägar, till sorg för fiskar och andra vattenlevande djur.
Många skogsbolag, men även privata skogsägare, har vandringshinder längs skogsbilvägarna på sina marker. Arbetet med att ta bort vandringshinder förekommer sedan tidigare men nu ska arbetet samordnas.
– Vi har hållit på med det i närmare 20 år, men det har kanske inte varit så systematiskt som det blir nu, berättar Stefan Ahlenius, vägansvarig på Sveaskog i Norr- och Västerbotten.
För att öka nyttan har EU-projektet Remibar, som leds av Trafikverket, startats för landets två nordligaste län, Norr- och Västerbotten. Arbetet sker tillsammans med Skogsstyrelsen, länsstyrelserna i länen och de stora skogsbolagen i området.
– Länsstyrelserna har gjort inventeringen och hittat drygt 300 vandringshinder i form av vägtrummor och rörbroar i fem avrinningsområden, hinder som vi ska ta bort, säger projektledaren Ida Schönfeldt, på Trafikverket i Luleå.
En del av projektets mål är att visa upp problemen och ge praktiska lösningar för väg- och markägarna.
Vid en skogsbilväg som korsar Norsån, inom Sävaråns avrinningsområde i Västerbotten, visar Ida Schönfeldt upp en dubbeltrumma, som är ett typiskt hinder för många djur.
– Vattenfallet som blivit följden av att trummorna ligger för högt stoppar många djur. Dessutom strömmar vattnet inne i trummorna så hårt att det blir stopp, ibland kan det även bli helt torrt inne i trumman. Genom att byta ut sådana här trummor mot valvbågar eller, som det blir här, en bro kan vi lösa problemet, säger Ida Schönfeldt.
Skogsstyrelsen deltar i projektet och jobbar med att sammanställa en handbok i hur passager ska klaras utan att skapa hinder när nya vägar byggs.
– Det blir en ganska teknisk manual som snart ska vara klar. Vi arrangerar även skogsdagar där vi visar och demonstrerar bra lösningar för skogsägare, bolagspersonal, entreprenörer och tjänstemän på kommunerna, säger Peter Eriksson, Skogsstyrelsen.
Medan bolagen får stå för halva kostnaden så kan privata markägare under projekttiden få åtgärderna utan kostnad.
– Vi har hittills bara fått nobben av en markägare med en damm. I det här läget driver vi inte frågan vidare, men i framtiden tycker vi kanske att den åtgärden kan vara värd att driva i en process, säger Tommy Vennman på länsstyrelsen i Västerbotten.