När åskan går är lantbruket extra utsatt och ett blixtnedslag kan kosta hundratusentals kronor. Därför är det viktigt att ha koll både på åskskyddet och på försäkringen. Något som Anita och Rune Hägg fick erfara under förra sommaren.
Efter en lång och torr sommar tornade ett kraftigt åskoväder upp sig över södra Gotland. Anita och Rune Hägg stod inne i boningshuset på mjölkgården i När och såg hur blixtarna närmade sig.
– Jag blev jätterädd och sa att det är bäst att vi går ut. Då ser vi hur mjölkkorna kommer rusande i panik och vill in i ladugården, berättar Anita Hägg.
Men när korna är 50 meter från stallet smäller det till och hela flocken rusar åt motsatt håll.
– När vi kommer in i ladugården en stund senare ser vi att dosorna på alla elkontakter flugit flera meter bort och att taket har lyft några centimeter.
I mjölkrummet har en svetslåga slagit upp från en av el-dosorna och svetsat ett hål i plåttaket och på höskullen har en av bjälkarna slagits av.
– Vi var så tacksamma att inga djur var i ladugården. De hade inte överlevt en så stark tryckvåg, säger Anita Hägg.
· 90 procent av alla åskskador i lantbruket är en följd av indirekta träffar.
· Det viktigaste skyddet är att samla alla kablar och ledningar så att de leds in och ut i byggnaden på samma ställe. Samt att ansluta alla kablar, vatten- och avloppsrör av metall, byggnadsstomme/armering och eventuell metallinredning till en huvudjordningsskena.
· Kablar bör förses med lämpliga överspänningsskydd (grovskydd, mellanskydd och finskydd).
· Om du vill skydda dig ytterligare kan du gräva ner en ringledare runt byggnaderna och montera en åskledare.
Källa: Handbok för elinstallationer i lantbruk
Kostnaden för blixtnedslaget blev totalt 400 000 kronor och trots att gården var helförsäkrad fick de ändå betala 172 000 kronor ur egen ficka.
– Vi tänkte att vi hade full försäkring men eftersom ladugården är från 1904 så räknade försäkringsbolaget med åldersavdrag. Till en början ville de räkna med åldersavdraget även på arbetsinsatsen, men efter lite tjafs ändrade de på det, säger Anita Hägg.
Även produktionsförlusten blev stor och det tog fler månader innan gården åter var fullt fungerande. Men trots kostnaderna är de tacksamma att det inte slutade ännu värre.
– När elektrikern kom in och såg hur det såg ut så skakade han på huvudet och sa att ”här borde det inte ha varit kvar någonting”.
– Det som är nytt nu är att allt fler lantbrukare satsar på solceller och då är det viktigt att man även skyddar solcellsanläggningen, säger Mikael Rockhammar, VD Elrond.
Vid ett åskoväder kan växelriktaren i en solcellsanläggning ta skada från två håll. Eftersom solcellerna har mycket kabel på taket är de extra känsliga vid störningar i atmosfären men de kan även skadas via störningar i elnätet. De bör därför förses med överspänningsskydd och ofta är det dessutom ett krav både på AC- och DC sidan.
Källa: Elrond
Enligt Hans-Åke Karlsson som är el-inspektör på Elsäkerhetsverket är lantbrukare extra utsatta vid åska. Lantbruket är ofta utspritt över ett större område vilket ökar sannolikheten för ett blixtnedslag, dessutom är det färre fastigheter som delar på överspänningen på landsbygden.
– Den stora risken är transienter på inkommande ledningar och trådar. Åskan vill gärna gå där strömmen går väldigt lätt, till exempel via en ledning eller ett elstängsel och det kan ställa till massor av problem, säger Hans-Åke Karlsson.
Rekommendationen är därför att man har ett överspänningsskydd på alla inkommande el-ledningar.
– Det räcker inte med ett, utan man måste ha ett i varje byggnad för att skydda byggnaden, säger Hans-Åke Karlsson.
Dessutom ska man ha en jordfelsbrytare då det finns en risk att det börjar brinna både direkt och flera veckor efteråt, om överspänningen slagit sönder isolationen på kablarna i elspänningscentralen.
Direkt efter åskovädret ringde Anita och Rune Hägg till elektrikern som lovade att komma dit redan klockan sju dagen efter.
– Det är viktigt att ha bra kontakt med din elektriker och service, för när allt slås ut så vill det till att du får hjälp ganska omgående, säger Anita Hägg.
· Enligt försäkringsbolaget Agria dör varje år ett hundratal betesdjur i Sverige på grund av åskoväder.
· När blixten slår ner i närheten av djuret leds elektrisk spänning upp i ena benet, för att sedan gå genom kroppen ned i marken via det andra benet.
· Säkrast för djuren är att ha tillgång till ett skyddande buskage (gärna i en sänka eller dal). Men skog skyddar också så länge djuren inte ställer sig under de högsta träden.
Källa: Agria
Hon ser även en fara med att många mjölkbönder idag är helt beroende av tekniken för att hålla koll på sina kor.
